Debatt: Här är en checklista för klimatkampen

I vår familj har vi ägnat de senaste åren åt frågeställningen hur vi ska förmå politikerna att genomföra verkningsfulla åtgärder för att uppnå Sveriges del av Parisavtalet, rädda klimatet och därmed undvika den annalkande ekologiska och sociala katastrofen.

Vi medverkar i nätverket Klimat­svaret, som kommunicerar klimatmetoden avgift och utdelning, skriver insändare, träffar politiker, driver studiecirklar med böcker som: Staffan Laestadius ”En strimma av hopp – klimat­krisen och det postfossila sam­hället”, Johan Rockströms och Owen Gaffneys ”Jorden – vår planets historia och framtid”, Erika Bjärströms ”Klimatkrisens ­Sverige”, Lisa Röstlunds ”Skogslandet”, och nu läser vi ”Klimat­boken” skapad av Greta Thunberg.

Våra nuvarande politiska ledare borde nu vara övertygade om att vi befinner oss i ett klimatnödläge och banne mig börja agera. Saknas insikten rekommenderar vi studier av några av de nämnda böckerna och IPCC:s rapporter.

Vi börjar bli desperata eftersom politikerna inte agerar utifrån den här tillgängliga vetenskapen. Många hårda ord skulle kunna sättas på pränt när fönstret för att klara FN:s klimatmål håller på att stängas innan 2030, då utsläppen av växthusgaser ska ha halverats.

I historien om vårt och andra länders agerande under kriser i världen som andra världskriget och nu senast corona hittar vi en hoppingivande påminnelse om att vi har klart av kriser förut. Vi har mobiliserat för en gemensam sak över landsgränser, klass- och etnicitetsgränser för att ­försöka avvärja ett existentiellt hot. Denna mobilisering saknas nu i klimatkrisen.

Utifrån den kunskapen har vi därför gjort en politikers check­lista med fyra skarpa åtgärder som behöver genomföras.

1. Folkbildning om krisens allvar och konsekvenser

Med hög frekvens, i ord och handling, måste nödläget kommuniceras med vetenskapliga fakta och känsla. Kris innebär både ett hot och en möjlighet att upprätta något betydligt bättre. En lärdom är att alla stora mobiliseringar åtföljs av löften att ingen lämnas på efterkälken, vi skapar en ren miljö och ett hållbart samhälle.

Budskapet behöver kommuniceras av nyhetsmedier och regelbundna presskonferenser som under pandemin.

Mobilisera konst- och underhållningssektorerna för att stötta och skapa förståelse hos allmänheten.

Inför ett avsnitt i den årliga inkomstdeklarationen där varje medborgare deklarerar sitt klimat­avtryck av koldioxid som kompletteras med en video som informerar om varför, hur varje individ kan medverka samt att vi alla ­behöver minska vårt avtryck med tolv procent årligen, vilket behövs för att klara Parisavtalets 1,5 graders maximala temperaturhöjning.

2. Skapa ekonomiska institutioner, företag och metoder för att få jobbet gjort

Under pandemin bevittnade vi runtom i världen liknande agerande och hur Sverige antog en liknande roll med djärva nya ekonomiska stödprogram. De här programmen försåg befolkningen med tester, vaccinationer och hälso- och sjukvårdstjänster i en aldrig tidigare skådad omfattning för att skydda befolkningen och böja ned smittkurvan.

Under andra världskriget ­satsade USA, Kanada, Sverige och England, trots att länderna i stort sett började från noll. Det till­verkades flygplan, militärfordon, fartyg och vapen i en häpnadsväckande hastighet och omfattning. I USA tog det sex månader att utveckla ett nytt stridsflygplan och sätta det i produktion. Man startade hundratals nya offentlig­ägda och privata företag för att kunna leverera det som behövdes.

Nu behöver vår regering skynda sig att genomföra klimatomställningen, här och nu och inom alla samhällssektorer. Finansiera värmepumpar, solcellspaneler, vindkraftverk, batterier, pumpkraftverk, vätgasproduktion, eldrivna fordon med mera som vi behöver för att kunna elektrifiera i stort allting för att eliminera vårt fossilbränsleberoende.

Klimatsvaret förespråkar kontinuerligt ökande avgift på allt fordonsbränsle och användning av de insamlade medlen för utdelning till befolkningen med en klimatbonus. En större utdelning till barnfamiljer och de som bor på landsbygden och glesbygd. Metoden kallar vi avgift och utdelning, i Kanada kallas metoden som införts fee and dividend och i Österrike heter den klimabonus.

3. Använd så mycket resurser som krävs för att nå resultat

Det behöver skapas ambitiösa nya ekonomiska program för att skynda på finansieringen av omställningen, utbildning i hur man bygger solcellssystem, vindkraft, energieffektiviserar, sparar energi med mera.

Ett nödläge tvingar regeringar att släppa på alla budget­restriktioner. Varför? Jo, om vi inte lyckas uppfylla Parisavtalet och går över naturens flera tröskelnivåer spelar det ingen roll. Havet kommer att stiga många meter, extremväder och hungerkatastrofer med mera medför folkvandring, konflikter, död och massförstörelse i en omfattning som vi har svårt att greppa. Vi är tyvärr redan nu i denna situation i många delar av världen.

4. Bli ett internationellt föredöme med systematiska och obligatoriska åtgärder

Under covidpandemin utfärdade världens regeringar hälsodekret, lämnade tydliga rekommendationer att följa och stängde vid behov ner delar av ekonomin som bedömdes som ej nödvändiga. Men för klimatkrisens del, har vi ännu inte sett något som ens liknar detta. Nästan alla klimat­politiska åtgärder har till dags dato byggt på frivillighet och regleringar.

För att vi ska kunna uppnå de utsläppsmål som vi så akut behöver nå, måste vi slå fast entydiga datum för när olika saker måste vara genomförda. Vi borde till exempel slå fast ett ­datum då det inte längre är tillåtet att sälja nya fossilbränsle­drivna fordon och flygplan, att inga nya byggnader får byggas utan solceller på taken och att de skall vara så kallade passivhus med extremt litet energibehov etc. Förbjud marknads­föring av konsumtion som driver på utsläppen. Det är så vi visar att den här situationen är allvarlig och möjlig att åtgärda.