Opinion
Debatt: Gynna Vill själv-rörelsen
Dagens ETC
Det finns en stark Vill själv-rörelse i Sverige, som kan få mycket stor betydelse i omställningen till ett klimatsmart samhälle. Men då måste spelreglerna vara rätt, skriver vd:n på Fores.Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.
Det finns en stark Vill själv-rörelse i Sverige, som kan få mycket stor betydelse i omställningen till ett klimatsmart samhälle. Men då måste spelreglerna vara rätt. Här finns utrymme för partierna att bli tydligare, skriver Mattias Goldmann på den gröna och liberala tankesmedjan Fores.
Efter att jag talat i Umeå hade jag tid över innan nattåget hem och gick till Folkets hus, som myllrade av folk. Ett möte om att göra egen solel lockade rekordpublik, trots att man inte annonserat och trots att affischen var slarvigt handtextad. På liknande sätt är det i hela landet, för solceller, för att odla sina egna grönsaker, skaffa bin och mycket annat. Vill själv-rörelsen växer snabbt, som motreaktion till multinationella storföretag och energibolag som man saknar förtroende för.
I nuläget är klimatnyttan tveksam. Den som bygger om hemma bidrar sällan till minskade utsläpp, ofta tvärtom. Småskalig förnybar energi är inte klimatmässigt särskilt angeläget i ett land med så koldioxidsnål elmix som Sverige har. Energiåtgången för att odla egna grönsaker, göra egen öl eller stoppa egen korv är hög, hur ekologiska ingredienserna än är. Vi får lita på de indirekta effekterna för att kunna motivera beteendena ur klimatsynpunkt – den ökade medvetenheten smittar av sig på andra områden där klimatnyttan är tydligare.
Men med rätt stimulans får Vill själv-rörelsen stor betydelse, särskilt inom boendet och transporterna, hushållens största klimatpåverkande sektorer:
1. Skapa begripliga regler
Säkerställ rimliga villkor för nätanslutning av småskalig elproduktion, där nettodebitering är avsevärt enklare att förstå och hantera än den skattereduktion för mikroproducenter som regeringen föreslagit men EU avvisat. Säkerställ också att detta ingår som en del i ett framtida ökande elöverskott, som exporteras till grannländer med smutsigare el. Exempelvis står förnybara källor enbart för 5 procent av elmixen i Polen; den globala klimatnyttan mångfaldigas om svenska kilowattimmar används här!
2. Inför en klimatdimension i Rot-avdraget
Rot-avdraget har haft stor betydelse för tusentals hushåll som fått råd att renovera sina bostäder, och kombinerat egen kunskap med experthjälp. För klimatet har Rot haft marginell betydelse – det har varit vanligare att byta kök eller badrum än att tilläggsisolera. Det beror delvis på att bidraget bara kan gå till bostadsrättsinnehavaren, inte bostadsrättsföreningen eller fastighetsägaren, som ju är de som ansvarar för gemensamma projekt. En sådan utvidgning skulle också ge mer jämlika möjligheter att bo klimatsmart mellan de som köpt egen villa och de som bor i lägenhet.
3. Säkra grön bilstimulans
47 procent av svenskarna kan enligt en ny Sifo-undersökning tänka sig att köpa elbil inom de kommande fem åren, om stimulansen är rätt och det finns platser att ladda på. Men supermiljöbilspremien tar slut i förtid på grund av den ökande efterfrågan och vad som kommer därefter vet man inte. En så osäker stimulans försvårar omställningen, och nästa regering bör snarast slå fast långsiktiga spelregler enligt bonus-malus-modellen så att alla som tar ett steg i rätt riktning gynnas. Därmed säkras också statskassan, som i nuläget drabbas varje gång en elbil eller laddhybrid säljs. Därtill behövs stimulans för att bygga om befintliga bilar – vi når inte målet om en fossilbränsleoberoende fordonsflotta år 2030 utan att bry oss om de drygt fyra miljoner bilar som redan rullar. Stödet måste dock begränsas till relativt nya bilar, så att inte trafiksäkerheten äventyras.
4. Informera mer och rätt
En stärkt konsumentmakt förutsätter ökad kunskap. Idag saknas lättillgänglig information för just de produkter som har störst betydelse ur klimatsynpunkt: de fossila bränslena. Den som tankar bensin eller diesel vet knappast att Ryssland är största leverantören, med Nigeria och Venezuela som allt större aktörer. Inte heller kan man vid pumpen jämföra klimatpåverkan mellan olika drivmedel, på det sätt som man kan jämföra innehållsförteckningen på flingpaketen i butiken. Här behövs tydligare information, tredjepartsverifierad och presenterad på ett direkt jämförbart sätt.
Vill själv-rörelsen innebär inte minskad betydelse av politiska beslut – tvärtom. Ska det bli en ny folkrörelse av verklig betydelse för Sveriges och omvärldens klimatambitioner, måste den stimuleras långsiktigt och tydligt.
Vem vill?