Debatt: Gruva vid Laponia hotar kampen för rättigheter

Turerna har varit många kring den planerade järnmalmsgruvan i Gállok. Länsstyrelsen har sagt nej till brytning och oron är stor för de konsekvenser en gruva skulle ha på miljön i Laponia. Miljöpartiet anser att vi måste skydda de världsarv som finns inom Sveriges gränser. Det är också viktigt att skydda intressen som inte skyddas genom staten eller den enskildes äganderätt. Efter påtryckningar av Miljöpartiet i regering ska nu Unesco få säga sitt om gruvans påverkan på Laponia. Det är viktigt att mänskliga rättigheter och skyddet av världsarvet kommer först.

Sverige har liksom många andra stater under lång tid misslyckats med att skydda urfolkens rätt till den mark som de bebott och brukat. Statens intressen har gått före vad gäller skogsbruk, utvinning av malm och energi. Värdefulla tillgångar har koloniserats och samers rättigheter har inte respekterats av staten. En del resurser har kommit tillbaka genom infrastruktur, vård, skola, omsorg och trygghetssystem, men möjligheten att kunna påverka sin framtid och vårda sitt arv har inte det.

Miljöpartiet har länge drivit frågan om att Sverige ska ratificera ILO169 om urfolks rättigheter, som bland annat ställer krav på att renskötselrätt och markrättigheter respekteras. I regering har vi presenterat konsultationsordningen, ett lagförslag som ger samerna större inflytande över frågor som berör dem.

Ett land som inte kan skydda sitt urfolk får svårt att värna demokrati och frihet. Det finns alltid en risk för att urfolkens kulturarv utplånas och att deras intressen förbises. Därför behöver alla stater leva upp till FN:s urfolksdeklaration och respektera urfolkens rätt till sina markområden och resurser. Detta kommer oundvikligen i konflikt med andra samhällsintressen i alla länder och i alla tider. Urfolk fördrivs och deras markområden skövlas i stor skala runt om i världen.

Människors lika rätt och värde är och har varit en viktig del av det som är Sverige och synen på Sverige i andra länder. Genom att vara ett modernt välfärdsland som värnar mänskliga rättigheter både i Sverige och i andra länder kan vi göra skillnad, trots vår lilla befolkning.

FN-organet för utbildning, vetenskap och kultur, Unesco, utsåg 1996 Laponia till världsarv för sin unika natur och levande samiska kultur där traditionell renskötsel ingår.

Renskötseln i Laponia är beroende av områden utanför världsarvet för sin överlevnad, eftersom renarna måste ha bete året om. Området Gállok där gruvan planeras är ett sådant område, och enligt Länsstyrelsen i Norrbottens län kommer även andra samebyars rennäring att påverkas.

Alla samebyar som skulle påverkas av gruvans verksamhet har motsatt sig den och fått stöd av länsstyrelsen. Urfolket samerna måste kunna råda över sin egen utveckling och framtid. För ett litet land som Sverige är det avgörande att FN:s konventioner respekteras. Sverige har åtagit sig att vårda världsarvet Laponia och att respektera mänskliga rättigheter. Det är därför vi har bjudit in Unesco att bedöma gruvans påverkan på världsarvet.