Hoppa till innehållet

ETC Uppsala

Debatt: Grön omställning i budgetpropositionen

"En annan talande jämförelse är att åtta gånger så mycket investeringsbidrag till solceller finns i budgeten för 2017 i förhållande till nivån 2015", skriver Niclas Malmberg.
"En annan talande jämförelse är att åtta gånger så mycket investeringsbidrag till solceller finns i budgeten för 2017 i förhållande till nivån 2015", skriver Niclas Malmberg. Bild: Bild: Fredrik Sandberg/TT

ETC Uppsala

Budgetpropositionen för 2017 är tveklöst den grönaste budget som någonsin presenterats av en svensk regering. En enkel jämförelse över miljö- och naturvårdsbudgeten över åren talar sitt tydliga språk.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC Uppsala som står för åsikten.

Budgetnivån var 2006 cirka 4 miljarder. Under alliansens regeringsår låg den stilla eller minskade något, men efter regeringsskiftet har ett trendbrott kommit och en jämförelse mellan budgeten för 2017 och 2006 visar på en ökning om 73 procent. Ingen kan på allvar tro att det skulle ha skett om inte Miljöpartiet tagit plats i Sveriges regering.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Fokus i budgeten ligger på att förstärka strukturer som redan visats framgångsrika. Klimatinvesteringsstöd till kommunerna (det så kallade klimatklivet) är en sådan, där budgeten utökas från årets nivå om 600 miljoner kronor till 700 miljoner kronor. Det direkta stödet till lokala kollektivtrafikinvesteringar (stadsmiljöavtalet) utökas från 500 miljoner kronor till 750 miljoner kronor 2017, och förstärks ytterligare till 1 miljard år 2018. Uppsalas möjligheter att bygga spårväg ska inte hindras av att det saknas resurser för statlig medfinansiering! Statens egen infrastrukturbudget höjs samtidigt med 200 miljoner kronor, och med en tydlig inriktning att järnväg är prioriterat. Tre gånger så mycket resurser avsätts till järnvägsunderhåll som till vägunderhåll i budgeten. En annan talande jämförelse är att åtta gånger så mycket investeringsbidrag till solceller finns i budgeten för 2017 i förhållande till nivån 2015. Klimatfrågan är samtidigt förstås inte bara en nationell fråga. Budgetpropositionen innebär, om den går igenom, att Sverige fortsätter att vara världens största bidragsgivare per capita till FN:s gröna fond, och att Sverige framöver inte bara makulerar det egna överskottet av utsläppsrätter – i stället för att sälja dessa vidare som alliansregeringen gjorde – men att Sverige också ska köpa upp och makulera andras utsläppsrätter.

Miljöpolitiken innebär dock inte bara utgifter för statskassan. De miljö-skatter som höjs 2017 är energiskatten och punktskatter på vissa miljöfarliga kemikalier. Budgetpropositionen innehåller samtidigt skattelättnader som syftar till att göra det lätt att göra rätt. En skattereduktion införs för reparation av vitvaror och för vissa reperationstjänster sänks momsen.

Men självfallet är miljö- och klimatpolitiken inte i mål med budgetpropositionen. Miljöpartiet fortsätter att arbeta på bred front med klimatfrågan. Nästa år läggs exempelvis en proposition om ett klimatpolitiskt ramverk som syftar till att säkra en sund klimatpolitik på samma sätt som det finanspolitiska ramverket säkrar en sund finanspolitik. Den rödgröna regeringen kommer vidare att återkomma med en översyn av de miljöskadliga subventioner som ännu finns. På skatteområdet pågår arbete med bland annat vägslitageavgift och flygskatt. Den som hoppas på ett undergörande beslut som i ett slag löser klimatfrågan hoppas förgäves, det är genom att steg för steg flytta fram positionerna och minska utsläppen som vi skapar det långsiktigt hållbara samhället!  

Ämnen i artikeln