Debatt: Grön ungdom: Vi ska kämpa för att skrota karensdagen

Ibland låter det som att jobbskapande och klimatpolitik inte går att förena. Men sanningen är precis tvärtom. Det finns inga jobb på en död planet – ska vi över huvud taget ha ett välfärdssamhälle i framtiden måste vi ställa om den idag fossilberoende ekonomin, för att undvika en total klimatkatastrof. Samma princip gäller för den gröna omställningen – om den ska gå att genomföra måste det finnas en bred folklig förankring.

Det är alltså varken eftersträvansvärt eller ens möjligt att genomföra en systemförändring utan att ha folket och arbetarna med sig. Om vi blickar ut ser vi hur den internationella fackföreningsrörelsen tar allt större plats i den gröna rörelsen. Nästan alla världsfack arbetar aktivt med att ställa tuffa klimatkrav i förhandlingar och på arbetsplatsen. 

Här på hemmaplan planerar hamnarbetare i Göteborg blockader för att stoppa rysk olja. Den kollektiva kampen fortsätter skapa förändring, och när arbetare tar strid för klimatet värnar de både sina och planetens intressen. 

Pratar vi arbetsmiljö ser vi samma sak. Det som skadar arbetare skadar också miljön, och båda tjänar på att ställa om. När de värsta gifterna försvann ur målarfärger minimerades inte bara skador i naturen, utan också skador på målarnas lungor.

Men om man lyssnar på Socialdemokraterna låter det ofta som att det finns en konflikt mellan arbete och klimathänsyn. Vi menar att den idén oftast är direkt felaktig. Ta gruvan i Gallók som exempel. Där säger S ja till att låta det skattesmitande aktiebolaget Beowolf Mining gräva upp renbetesmarker, med motivering att ”det skapar jobb” (i ynka 14 år). Beslutet är samtidigt spiken i kistan för rennäringen samt alla anslutande arbetstillfällen de kommande 140 åren. 

Som gröna menar vi att vi ständigt bör värdera vilka arbeten vi skapar och varför. Det finns inget egenvärde i arbete för arbetets skull – speciellt inte om konsekvenserna av arbetet förstör våra möjligheter att leva på den här planeten.

Om vi tittar på dagens arbetsmarknad är det sorgligt nog en ­ganska mörk syn. Vi lever fortfarande med konsekvenserna efter coronapandemin, där många förlorade jobbet och andra aldrig fick en chans att komma in på arbetsmarknaden. Samtidigt har unga och andra i prekariatet alltför länge utnyttjas i olika varianter av “gig” – om det så är cykelbud, sms-vikariat, obetalda praktikplatser eller den gamla hederliga visstidsanställningen.

Arbetsmarknaden ser helt enkelt annorlunda ut idag än den gjorde för 100 år sedan. Därför krävs en modernisering av arbetsmarknadspolitiken. Och i takt med att den fackliga organiseringsgraden sjunker – delvis på grund av att många idag inte ens har rätt till facklig anslutning – landar ett ännu större ansvar på politiken att garantera säkerhet och trygghet på och utanför arbetsplatsen. Det har aldrig varit viktigare att kämpa för trygga anställningar och mer människovänliga arbetsplatser än idag.

Grön ungdom kräver:

1. Stopp för otrygga anställningar samt rätt till heltid

Vi vill se ett stopp för missbruk av visstidsanställningar och obetalda praktikplatser samt ge gigarbetare rätt till facklig anslutning, kollektivavtal och rätt att påverka sin arbetsmiljö. Rätt till heltid borde dessutom vara en självklarhet.

2. Sex timmars arbetsdag med bibehållen lön i slitsamma yrken

Trots att produktiviteten har fördubblats sedan 60-talet jobbar vi lika långa dagar nu som då. Det är orimligt, speciellt när arbetare fortfarande slits ut i förtid av tunga lyft, monotona arbetsställningar och stressrelaterade sjukdomar. Sex timmars arbetsdag med bibehållen lön borde bli norm i slitsamma yrken. 

3. Slopa karensavdraget

Ingen ska behöva gå sjuk till jobbet. Det borde gälla oavsett pandemi eller inte. Karensdagen slår hårdast mot de som jobbar deltid, de som jobbar natt med långa arbetspass eller de som helt enkelt inte kan jobba hemifrån. Som av en händelse handlar det ofta om kvinnodominerade låglöneyrken – att slopa karensdagen är därför en extremt viktig rättvise- och jämställdhetsreform.