ETC Göteborg
Debatt: Granska Migrationsverket
ETC Göteborg
Migrationsverket har som regel att lägga allt ansvar på den asylsökande för att bevisa sina orsaker till att få uppehållstillstånd i Sverige. Obehagligt överraskade över hur det sköts vill vi som representerat palestinierna lyfta upp frågan till Sveriges riksdag.Det är skribenten och inte ETC Göteborg som står för åsikten.
Som ett resultat av hungerstrejken på Järntorget har förhandlingar mellan representanter för de asylsökande strejkarna och Migrationsverket pågått i cirka två månader. Under förhandlingarna, som har handlat om återöppnandet av strejkarnas asylärenden, har vi som representerar strejkarna fått insyn i Migrationsverkets kunskapsnivå och arbetssätt.
Avtalet som blev ett resultat av förhandlingarna innebar att strejkarnas fall skulle omprövas och insyn i processen skulle ges via valda externa jurister, sakkunniga och deras egna talespersoner. Utöver detta skulle även Migrationsverkets rätts- och landinformationssystem (LIFOS) uppdateras med rapporter och dokument hämtade från internationella organisationer, forskning och media som berör palestinier i Mellanöstern och Nordafrika, i syfte att öka kunskapen som skall ligga till grund för beslut.
Migrationsverket har som regel att lägga allt ansvar på den asylsökande för att bevisa sina orsaker till att få uppehållstillstånd i Sverige. Obehagligt överraskade över hur det sköts vill vi som representerat palestinierna lyfta upp frågan till Sveriges riksdag.
Trots att den asylsökande lyckas bevisa sina argument med dokument, vittnesmål och allmänt erkända händelser misstros de och nya metoder tillämpas för att försvåra processen för den asylsökande att få leva ett värdigt liv.
En person som fick beslut om utvisning har på egen hand hjälpt polisen att verkställa sin egen utvisning. Fast polisen lyckades inte verkställa utvisningen för att Israel vägrat personen rätten att resa in i landet. Polisen i sin tur skrev en rapport till Migrationsverket att det inte gick att genomföra utvisningen och att beslutet därför borde ses över. Trots klarheten i detta dokument har denna person väntat i två och ett halvt år utan ha fått stöd av Migrationsverket eller fått sitt fall omprövat. Personer i samma situation har väntat i flera år på att utvisas utan att kunna arbeta, studera, söka bostad, eller få sina fall prövade på nytt. Är detta en rättvis asylprövning?
Migrationsverket har inte uppfyllt sin del av avtalet som skrevs under för två månader sedan. Ingen dialog har existerat och Migrationsverket har bytt flertalet av sina förhandlare mitt i ett hav av dokument – som inte heller har uppdaterats om fallen eller överenskommelsen. Detta försvårar och förlänger arbetet. Migrationsverket har konstant undvikit att svara på frågor kring vart i processen asylsökarnas ärenden är eller ge oss insyn på hur vi bäst kan hjälpa dem att styrka sina fall. Istället svarar Migrationsverket att de skall återkomma.
De personer som har närvarat från Migrationsverkets håll har inga befogenheter eller tydliga direktiv för att svara på de många viktiga frågorna. Det gäller bland annat hur det kommer sig att många av de asylärenden vi har granskat tydligt visar brister i systemet, tjänstefel samt otillräcklig kunskap och information om nuvarande läget i det ockuperade Palestina och kringliggande områdena, som legat i grund till utvisningsbesluten. Under tiden får de asylsökande från tälten möta handläggare på Migrationsverket som vill veta ”vad har ni planerat att göra om beslutet blir negativt”. Fokus borde istället ligga på att asylsökarna känner tilltro till överenskommelsen och Migrationsverkets asylprocess.
Det har även uppdagats hur flertalet av tolkarna som används under förhören brister i sin språkförståelse för den som söker asyl, då de inte talar samma språk eller i vissa fall har en främmande dialekt som omöjliggör en korrekt översättning. I ett av fallen översattes begreppet ”tortyr” till ”sexuellt ofredande”. Finns det inget intresse för kvalitetssäkring? Det saknas också en tydlig återkoppling mellan handläggare, beslutsfattare och enhetschefer sinsemellan i de olika migrationsenheterna runt om i Sverige. I ett av fallen bad Migrationsverket i en annan kommun en av de asylsökande att närvara vid ett möte om att återresa trots att det fattats beslut om att stoppa utvisningen. Migrationsverket krävde att han även skulle ta med sig sin fru, men hon har aldrig vistats i Sverige eller sökt uppehållstillstånd.
Migrationsverket tar beslut på löpande band utan kompetens eller kvalitetssäkring. I dessa fall handlar det om liv och död där den enskilda personen får betala ett högt pris för att Migrationsverket inte vill ta ansvar för systemfel.
Kommer Migrationsverket att ta sitt ansvar för konsekvenserna av deras bristfällighet eller behöver vi lägga fram ett förslag om att granska Migrationsverket för att skapa en humanare och rättvisare asylpolitik?
Haisam A-Rahman
Statsvetare och forskare vid Göteborgs Universitet
Migrationsverket har erbjudits att svara, men avböjt.