Debatt: Gör brott mot kvinnofriden till ett hatbrott

Bland annat ändrade regeringen lagstiftningen 2018 och den så kallade samtyckeslagen infördes. Den har redan haft positiv effekt och bidragit till att fler män har kunnat dömas för sexuella övergrepp än tidigare. Men mer måste göras.

Under förra året polisanmälde nästan 9 000 kvinnor våld i en nära relation i Sverige. Under sin livstid kommer var tredje kvinna i världen att utsättas för sexuellt eller fysiskt våld, enligt en rapport (2021) från WHO. Detta är ett problem som genomsyrar samhället och som vi måste bekämpa tillsammans.

I regeringens åtgärdspaket återfinns ett förslag som går i linje med detta, punkt 19 som lyder: ”En utredning ska överväga en ny straffskärpningsgrund för brott där ett motiv varit att offret är av ett visst kön eller har en viss könsidentitet.” Detta är en välkommen men alltför svagt formulerad punkt, som behöver skärpas.

Sexuellt våld har en lång kulturell historia som hakar i en patriarkal syn på mäns och kvinnors plats i världen. Inte minst vid sexuellt våld i väpnade konflikter befästs en urgammal ordning där män är erövrare och det sexuella våldet mot kvinnor utgör en symbolisk erövring av den bekrigade nationen eller folkgruppen. Sexuellt våld används för att förnedra, ta heder från familjer, splittra gemenskaper och tortera offren.

Dessa fruktansvärda brott drivs på av, och bidrar till att upprätthålla, en kultur av patriarkal över- och underordning. Detsamma gäller för kvinnofridsbrott, våld i nära relationer, hedersrelaterat förtryck och sexuellt våld mot kvinnor. De är alla uttryck för en gammal, patriarkal ideologi som positionerar män över kvinnor och ger män en känsla av berättigande att kränka och kontrollera kvinnor, just för att de är kvinnor.

Brott som begås mot en grupp till följd av en hatisk ideologi, brott som bär på ett mörkt historiskt bagage av förtryck, regleras i dagsläget i hatbrottslagstiftningen. Om ett brott visar sig motiveras av hat gentemot någon av de grupper som skyddas i lagtexten (till exempel etniska eller religiösa minoriteter), ska påföljden skärpas. Detta är ett sätt för samhället att markera att brott som vilar på en hatisk ideologi ska bekämpas med särskild kraft.

Därför bör brott med patriarkala förtecken, såsom de tidigare uppräknade exemplen på våld och förtryck mot kvinnor, alltid också räknas som hatbrott. Därmed kan vi sätta dessa brott i deras korrekta historiska kontext. Det är en viktig signal från samhället, på samma sätt som samtyckeslagstiftningen redan varit viktig både för att skapa utrymme att lagföra fler förövare och för att öka medvetenheten om viktiga gränsdragningar och normer.

Tack vare regeringens arbete har vi kommit framåt i dessa frågor. I en tid av konservativ backlash på alltför många områden av politiken, blir de positiva exemplen än viktigare. Kampen för framtiden börjar idag. 

Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.