Debatt: Global utveckling för alla, med alla

För snart 15 år sedan satte världens ledare målet att halvera fattigdomen till 2015. Målet nåddes redan 2010, men fortfarande lever 1,2 miljarder människor i extrem fattigdom. Och med tiden har helt nya utmaningar blivit tydliga.
   Till år 2030 ska vi utrota extrem fattigdom och samtidigt ställa om till en mer hållbar utveckling. För att möta de globala utmaningarna måste en lång rad aktörer samarbeta konstruktivt, skriver Sidas generaldirektör.

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon skriver i en rapport inför slutförhandlingarna om de nya hållbara utvecklingsmål som ska antas 2015 att ”medlen för att finansiera de överenskomna målen kommer inte finnas i en lösning, eller av en specifik uppsättning aktörer. Alla finansieringsströmmar måste optimeras mot hållbar utveckling, och samordnas för den största effekten”. 

Världen förändras och vi måste förändra vårt arbete med den. När de stora finansiella flödena till Sidas samarbetsländer inte längre är biståndsflöden utan remitteringar – pengar som migranter skickar hem – och investeringar som näringslivet står för, måste vi titta på hur vi kan verka så att dessa flöden kan vara med och bidra till fattigdomsminskning och hållbara lösningar på våra gemensamma framtida problem. 

Innovation och nytänkande är nödvändigt för att lösa framtida globala utmaningar. För att möta nästa generations globala utvecklingsmål måste biståndets roll utvidgas för att mobilisera kapital och underlätta investeringar inom områden där de kan minska fattigdom. Detta är ett komplement till andra, mer traditionella samarbets- och biståndsformer som fortfarande kommer att spela en viktig roll.

Kopplingarna mellan de nya hållbarhetsmålen och hur satsningar för att nå dem ska finansieras blir som tydligast på ett FN-toppmöte om utvecklingsfinansiering i Addis Abeba i sommar. Där diskuteras allt från biståndets roll till hur länder kan få större skatteinkomster och hur samverkan mellan privata och offentliga aktörer nationellt och internationellt bör fungera. Det visar att innovativa samarbetsformer mellan offentliga och privata aktörer redan är en del av en internationell agenda. 

Det finns ett antal saker som vi i det svenska biståndet redan arbetar med för att öka samarbetet med andra aktörer. 

Några exempel är:

• Afrika är den kontinent som har högst tillväxt i världen, men så kallade institutionella investerare, till exempel pensionsfonder, har inte riktigt hakat på. De svenska AP-fonderna bara 0,2–0,6 procent av sina portföljer placerade i tillgångar i Afrika. Vi ser möjligheter för institutionella investerare att bidra till hållbara investeringar som på sikt kan bidra till att utrota fattigdom, och därför arbetar vi fram en modell för att göra det möjligt. 

• Nätverket Swedish Leadership for Sustainable Development är ett nytt sätt att samarbeta med företag, där de förbinder sig att verka för mer hållbarhet i sina företag. I dag ingår utöver Sida 23 av Sveriges största företag och tre organisationer i nätverket. Utgångspunkten är att hållbar utveckling är en integrerad del i företagens affärsmodeller och att partnerskap mellan det offentliga och privata behövs. En större jobbsatsning i Afrika tillsammans med Volvo, och förbättrad vatten- och kemikaliehantering i textilbranschen med Lindex och Indiska, är konkreta exempel. Sida ger inte några pengar till företagen, men bidrar med kompetens. Genom nätverket skapas också en plattform för att prata om företagens roll när det gäller exempelvis skatteintäkter och korruption i de länder de verkar.  

• Genom att arbeta med garantier kan biståndet minska risker för investerare, i de fall då investeringarna kan bidra till en grön och socialt hållbar ekonomisk tillväxt.  Tillsammans med Bill and Melinda Gates Foundation och bland andra Norge gick vi in med en garanti där de företag som tillverkade p-stavar kunde sänka priset från 18 dollar till 8,5 dollar styck, vilket gjorde att det fanns bättre förutsättningar att sälja dem. Hittills har 40 miljoner kvinnor i 49 länder börjat använda detta preventivmedel.

Trenden är tydlig. Biståndet är viktigt, men det är en allt mindre del av de globala finansiella flödena. Om vi gemensamt ska ta oss an dessa globala utmaningar måste vi vara fler som tar ansvar för en hållbar utveckling. Fler företag, institutioner, organisationer och filantroper måste vara med och arbeta i samma riktning om vi ska kunna nå visionen att utrota den extrema fattigdomen till 2030. 

Alla kan göra medvetna val som gynnar hållbar utveckling, oavsett om man är privatperson, företagsledare, aktivist eller företrädare för en statlig myndighet. De val vi gör genom våra inköp, placeringar och livsstil har potential att ändra världen i en hållbar riktning. Vi på Sida har valt att verka för att biståndet på bästa sätt kan stimulera andra finansiella flöden att bidra till en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. 

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg, som du kan beställa i pappersformat här. Tidningen finns också i vår Androidapp och Ipad/Iphoneapp.

Vill du prenumerera för under 12 kronor numret? Skicka ett mejl till kundtjanst@etc.se.