Debatt: Gissa vem som är tillbaka – med idéer om kvotsystem

I en opinionsartikel som publicerades i Dagens ETC den 22 september uppmanade Malin Björk, EU-parlamentsledamot för Vänsterpartiet, sin landsmaninna Ylva Johansson, EU-kommissionär med ansvar för inrikes frågor (som för övrigt ligger bakom EU:s nya migrationsavtal), att hindra Ungern och vår ”rasistiska regering” från att ”kontrollera EU:s flyktingpolitik”.

Det är inte konstigt om Björks namn låter bekant för de som har haft koll på våra nordiska vänners oro för Ungern. 2016 figurerade hon överallt i mainstreammedia i väst och påstod att premiärminister Viktor Orbán ”spelade ett väldigt farligt och rasistiskt spel”. Senast i februari i år skapade Björk rubriker med den ljusa idén att EU:s EPP-grupp bör ”en gång för alla göra slut med Orbán”.

I hennes senaste text går Malin Björk ännu längre. Hon skriver att ”rasistiska regeringar i länder som Ungern och Polen att motsätta sig allt som inte handlar om att bygga murar mot människor på flykt”. 

Det är nonsens.

Enligt Ungerns väletablerade migrationspolitik, ett ställningstagande som i stort har varit oförändrat sedan flyktingkrisen 2015, måste alla flyktingar som har rätt till asyl släppas in i Ungern. Två villkor måste dock mötas: asylsökare måste fly förföljelse och de måste söka asyl från ett land där de bedöms vara i fara.

Medan de många migranter som har nått vår södra gräns de senaste fem åren må ha påbörjat sin resa på flykt från förföljelse så har de när de når den ungerska gränsen redan passerat minst tre länder (exempelvis Turkiet, Bulgarien, Serbien) där de inte längre var i omedelbar fara. I enlighet med de gällande reglerna kan asylansökningar i dessa fall nekas.

För det andra verkar det som att den svenska vänsterparlamentarikern fortfarande anser att flyktingars rättigheter ska prioriteras över våra medborgares rättigheter, eftersom hon fortsätter sin desperata kampanj för ett obligatoriskt ”omfördelningssystem”.

Den som tittar på resultatet av det senaste svenska parlamentsvalet måste ändå beundra hennes ideologiska beslutsamhet. Mer än 17 procent av väljarna röstade på de starkt invandringskritiska Sverige­demokraterna – dubbelt så många som de som röstade på hennes Vänsterpartiet. Om hon väljer att ignorera det så är det upp till henne.

Men hon skulle göra gott i att respektera åsikten hos de över 98 procent ungrare som röstade mot ett kvotsystem för flyktingar i en folkomröstning 2016.

Björk har spelat en nyckelroll i att verka för ett kvotsystem för flyktingar i EU-parlamentet. Det förslaget går emot viljan hos en stor majoritet av ungerska väljare och, skulle jag tro, många många medborgare runtom i Europa.

Debattartikeln är översatt från engelska av Andrea Wesslén