Debatt: Ge unga större inflytande

Om unga får möjlighet att påverka, förbättra och bli stolta över sin hemort kan vi på allvar utmana storstadsnormen, skriver Arvid Stiernström, Lovisa Persson och Anna O Frestadius.

Vi har börjat prata om storstadsnormen, den urbana samhällsnorm som föreskriver att det framgångsrika livet bara återfinns i landets storstäder. Genom att anamma det urbana kan du bli lyckad – bli någon. Men storstadsnormen bärs inte fram av några enskilda individer som vill osynliggöra landsbygden, den är inget medvetet projekt. Den är summan av all politisk uppmärksamhet och medial bevakning, av alla populärkulturella vinklingar, av alla tankar och handlingar som placerar storstaden i centrum och landsbygden i periferin. Den gör sig påmind när vi tänker ”Om hen inte vill flytta härifrån, då skulle jag verkligen vilja veta vad hen vill göra med sitt liv” eller ”Det är naturligt att unga flyttar, det är bra att de flyttar för annars får de inga livserfarenheter”.

Landsbygden är en plats att komma ifrån. Till landsbygden är du också välkommen tillbaka, bara du först raffineras genom att flytta, träffa en partner och vill bilda familj. Men forskningen visar att väldigt få återvänder till sin hemort. Kanske hittar de tillbaka till regionscentrum, till regionsstaden. Samtidigt osynliggörs den grupp av unga människor som vill eller kan tänka sig att stanna; de blir losers från en håla på landet, de blir de som saknar ambition.    

Vi vet att unga människor på landsbygden bär på fantastiska idéer, och har viljan och förmågan att delta i landsbygdens utveckling. Vi träffar dem varje dag genom vårt arbete. De är delaktiga i föreningslivet, de arrangerar konserter, picknickar och vernissager, de bygger verkstäder och skejtparker, de anordnar studiecirklar och deltar i politiska debatter. De bidrar på en mängd olika vis till att deras hemort blir en bättre och mer levande plats. De får livserfarenhet och har ambitioner.

Gemensamt för dessa unga är att de har fått möjlighet till riktigt inflytande. De har tillgång till resurser och deras åsikter har blivit erkända som viktiga. Innan någon invänder att resurser alltid innebär statliga stödprogram vill vi påpeka att resurser kan komma i många former och från många olika typer av aktörer.  Det kan handla om att få tillgång till en lokal eller utrustning som ägs av ett privat företag eller en förening. Det kan vara att få utrymmen att organisera sig på ett sätt som passar den egna gruppen.

Inflytande innebär att få tillträde till de arenor där beslut om lokalsamhället fattas och att ens synpunkter värderas lika högt som alla andras. Det innebär att du får möjlighet att bidra till förändring.  Ibland krävs det kanske att vi lämnar kommunhuset för att hitta nya neutrala mötesplatser och nya idéer.

Det finns en myt om att det i samhället existerar några särskilda frågor, vilka är de enda som unga bryr sig om. Unga människor har samma politiska bredd och intresse som äldre.  Att ge unga demokratiskt inflytande, att värdera deras åsikter när man fattar och genomför beslut och att ge dem resurser att förbättra sin egen vardag är att skapa förutsättningar för ett bättre samhälle. Om unga får möjlighet att påverka, förbättra och bli stolta över sin hemort kan vi på allvar utmana storstadsnormen. Kanske kan vi till och med få hela Sverige att leva.

Arvid Stiernström, Nätverket U LAND

Lovisa Persson, Förbundet Vi Unga

Anna O Frestadius, Hela Sverige ska leva!