Debatt: Ge deprimerade rätt till vård

Runt en miljon svenskar åt någon gång under 2018 antidepressiva preparat. Det innebär en 25 procentig ökning de senaste 12 åren. Samtidigt kan möjligheten att få tillgång till psykologisk behandling vara en nära nog hopplös kamp. Detta trots att Socialstyrelsen konstaterar att det är den mest effektiva åtgärden vid lindrig och medelsvår depression. 

Psykologbrist är ett problem, men ibland informeras patienter inte heller om olika vårdalternativ - eller rentav nekas psykologisk behandling. Socialstyrelsen skriver i sina riktlinjer att ”det är avgörande för en god vård att valet av behandling utgår från patientens individuella behov, förutsättningar och önskemål. Tyvärr finns allt för många historier om att sjukvården inte lyssnar in den enskilde patientens önskemål om terapi utan istället förskriver antidepressiva läkemedel.  

Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH, har medlemmar som vittnar om att antidepressiva är en livsnödvändig åtgärd som hjälpt dem till en dräglig tillvaro, men det går inte att blunda för att de skrivs ut ofta, i för höga doser och under alltför lång tid. Personer som vill trappa ut sin medicinering ges inte alltid reella chanser. Ett exempel taget ur verkligheten är Petri Rantavuori. Han trappade ut sin medicin under 12 månader och levde sedan medicinfritt under tre månader. När depressionen och ångesten efter en tid kom tillbaka fick han höra av Öppenpsykiatrin att han inte var tillräckligt sjuk för att få terapi. En återgång till medicinering blev då det enda sättet att hantera tillvaron.

Låt oss inte glömma att depression är ett allvarligt, i vissa fall dödligt tillstånd. Men också att det finns sätt att både förebygga och minska dödlighet och lidande. Förutom psykologisk behandling, behöver vården skapa kontinuitet och tillgänglighet. I Västra Götalandsregionen har man exempelvis infört vårdsamordnare, ofta en distriktssköterska, som följer individen under hela sjukdomsförloppet. Efter ett första fysiskt möte håller vårdsamordnaren kontakten med patienten genom telefonsamtal en gång i veckan. I uppgiften ingår att ta reda på hur patienten mår, göra upp en vårdplan tillsammans med patienten samt att planera in besök hos läkare eller terapeut.

Ett annat positivt exempel är vårdcentralen i Edsbyn. Sedan personalen i rådgivningen fått utbildning om psykisk ohälsa får patienter rätt vård på kort tid - väntetiden till det psykosociala teamet har minskat från 28 dagar till 2–6 dagar! Vidare arbetar läkare och psykolog ofta i team. För patienterna har det förändrade arbetssättet betytt en minskning av både sjukskrivningar och av antidepressiv medicin. 

Avslutningsvis vill vi se att alla personer med depression informeras om möjligheten till psykologisk behandling. Vårdpersonalens uppföljning och samarbete utgör också viktiga hållpunkter för att minska bruket av antidepressiva.