Debatt: Gaza blottar verkligen regeringens hyckleri

Vi har precis firat jul och nyår, hunnit umgås med familj och vänner. För mig som för många andra har det inneburit en tid för reflektion och eftertanke. Mycket har hänt i vår omvärld. Jag minns tillbaka på när Ryssland inledde sin illegala invasion mot Ukraina och hur vi hemma i Sverige och i omvärlden slöt upp för det ukrainska folket. Vår solidaritet till det ukrainska folket var ovillkorlig. 

Vi var ute på gator och torg och demonstrerade. Vi öppnade upp våra hem och tog emot ukrainska flyktingar och såg till att donera mat, pengar och kläder. Vi var engagerade på jobbet, hade samtal på lunchrasterna och följde utvecklingen i Ukraina minut för minut. Vi hissade ukrainska flaggan och arbetsgivaren såg till att det årets julpresent var i form av donation till Ukraina vilket kändes självklart. Jag var stolt över Sverige och hur vi tillsammans spelade en viktig roll för Ukrainas rätt till sin frihet. Här spelade det ingen roll om du röstar på högern eller vänstern. Vi var enade i vår solidaritet till Ukraina. Sist jag kände en sådan stolthet var nog under flyktingkrisen 2015. Det fanns hopp, gemenskap och en övertygelse om att göra rätt. 

Men sedan så hände någonting. 

Kriget i Gaza bröt ut. Det politiska klimatet hårdnade, det blev tyst på arbetsplatserna. Sveriges roll för fred och solidaritet var inte längre lika självklar. 

När rösterna tystnade var vi många som fortsatte organisera oss. Flertalet demonstrationer anordnades för fred och för ett upphörande av ockupationen i Palestina. Här gick människor med olika bakgrunder ihop. Det var kvinnorörelsen, miljörörelsen, socialister, den klassiska internationella rörelsen. Människor med muslimsk och judisk bakgrund. Alla förenas i att all form av våld måste upphöra. 

Det gäller både den vansinniga och brutala attack som Hamas utförde den 7 oktober likväl de vidriga och fullkomligt urskillningslösa bombningar som Israel utför.

Trots den enorma mobiliseringen har den svenska regeringen vägrat fördöma det folkmord som Israel just nu bedriver i Gaza. I oktober valde Sverige att lägga ned sina röster i FN:s omröstning för en vapenvila, för att sedan efter mycket påtryckningar ändra sig och rösta för en vapenvila. 

När utrikesminister Tobias Billström (M) tillfrågas om vad regeringens ståndpunkt är låter ministern som en gammal repad cd-skiva och upprepar det som vi tidigare hört, Israels rätt att försvara sig. Detta trots att det snart gått 100 dagar sedan Israel inledde sin offensiv som skördat över 22 000 liv i Gaza varav en majoritet är kvinnor och barn. 

Läget är så allvarligt att Israel just nu är måltavla för att utredas för krigsbrott av den internationella domstolen ICJ. Samtidigt höjs röster om att en internationell arresteringsorder bör utfärdas mot Israels högerextrema premiärminister Benjamin Netanyahu. Trots detta visar den israeliska regeringen ingen avsikt att sluta bomba civila människor utan snarare tvärtom. Ledande israeliska ministrar vill gå längre och gör uttalanden om att fördriva palestinier från Gaza. 

En regering som inte bryr sig om mänskliga rättigheter på hemmaplan kommer heller inte göra det internationellt. 

Det krig som skördat liv både i Palestina och i Ukraina har gjort att fler människor hört av sig till mig och börjar med all rätta engagera sig politiskt. En del utav de har tidigare röstat på högern men inte insett vad det egentligen inneburit och istället lockats av reformer som handlar om sänkta skatter och hårdare tag mot kriminalitet, vilket de i efterhand ångrat. En regering som inte bryr sig om mänskliga rättigheter på hemmaplan kommer heller inte göra det internationellt. Det om något, har vi sett under den senaste tiden. 

Hyckleriet från den blåbruna regeringen har aldrig varit så synlig som i dessa tider. När Rysslands invasion av Ukraina inleddes var samtliga partier i riksdagen, med all rätt, tydliga med att fördöma Putin och hans illegala invasion mot Ukraina. När samma företrädare sedan försvarar Israels illegala invasion låter det skrattretande.  

Det Sverige som tidigare stått upp för folkrätt, fred och solidaritet håller idag på att glida isär. Jag hoppas att vi till nästa val minns detta och byter ut den här regeringen innan det går ännu längre.