Debatt: Gäller lagen också svenska skogsbolag?

“All verksamhet efterlever rådande lagar och regler även när det gäller skogsbruk och mänskliga rättigheter.” Det lovade skogsbolaget Stora Enso senast i juni. Bara två månader senare ertappades de på bar gärning i finska Suomussalmi med att begå grovt miljöbrott, när de massakrerade en känslig flodbädd och krossade livsmiljön för den utrotningshotade flodpärlmusslan.

 I Brasilien har bolaget del i tung brottslighet, genom sitt dotterbolag Veracel.

Samtidigt, i augusti, kunde SVT rapportera om en lagstridig avverkning på Stora Ensos skogsmark i Härjedalens kommun. Det polisanmäldes. Året innan dömdes Stora Enso till stora skadestånd efter att ha avverkat ett Natura 2000-område. Listan skulle kunna göras längre.


Nu är Stora Enso alls inte det enda bolaget som återkommande ertappas med att ha avverkat skog som enligt både svensk och internationell lag skulle ha varit skyddad, tvärtom har det blivit något av en trend i det svenska skogsbruket: att avverka först och lova bot och bättring i efterhand. Men Stora Enso är ett bolag som också agerar regelstridigt på andra håll i världen. I Brasilien har bolaget del i tung brottslighet, genom sitt dotterbolag Veracel.

Stora Enso äger pappersmassabruket Veracel till 50 procent, ett bolag som återkommande kritiserats i media för “landgrabbing”, hot om våld och skövlade regnskogar längs Atlantkusten. 

Att vittna om Stora Ensos dotterbolags tillvägagångssätt har också visat sig vara minst sagt riskfyllt, tre människor släpptes nyligen efter att ha suttit  fängslade i över ett år för att ha låtit sig intervjuas om bolagets framfart, i finska tv-kanalen Yle. 

Veracel skövlar regnskog och ersätter med eukalyptus-plantager, ungefär som huvudbolaget i Sverige ersätter gammal blandskog med monokulturplantager. Eukalyptus konsumerar stora mängder vatten och torkar ut floder och marken i Barra Velha. 

I fjol krävde delstatsåklagaren i Bahia ett stopp av Veracels skogsbruk, på grund av dess enorma inverkan på både miljö och samhälle. Ändå fortgår förstörelsen.


“Skogen som en gång omgav oss, där vi utförde våra ritualer och som säkrade vår tillgång på mat och vatten, står nu utarmad och tyst. Eukalyptus-plantagerna har sugit ut livskraften från vårt land och lämnat efter sig en fördärvad jord.” 

Det säger Uruba Pataxó, en urfolksledare från Pataxó-folket, till den brasilianska etnologen “MC”, en av författarna till den här artikeln som av säkerhetsskäl valt att inte gå ut med sitt fulla namn. 

Plantagerna gödslas och besprutas med bekämpningsmedel som förgiftar såväl markens ytskikt som grundvattnet, skriver ”MC”. Man har också konstaterat utbrott av andningssvårigheter och hudproblem hos lokalbefolkningen. Såväl barn som äldre har fått svåra inflammationer i huden. 

“Vi kämpar mot sjukdomar som vi aldrig sett här förut. Vi vet att kemikalier från plantagerna rinner rakt ut i våra marker och vatten”, skriver ”MC”.

Hon skriver vidare: 


“Pataxófolket kommer inte att ge upp, de har bestämt sig för att stanna kvar och kämpa vidare, trots att det multinationella bolaget Stora Enso genom sitt rakt ut sagt kriminella dotterbolag har tagit deras mark och försörjningsmöjligheter.” 

Vi menar att det är dags för Stora Enso att börja leva som de lär, och “efterleva rådande lagar och regler även när det gäller skogsbruk och mänskliga rättigheter”. Vi tror det inte förrän vi ser det. 


• • Vi förväntar oss att Stora Enso lämnar tillbaka stulen mark till urfolk och lokalbefolkning, inleder återställande av skövlad regnskog och betalar skadestånd till alla som har lidit under Veracels brott. 


• Genom sitt agerande bryter Stora Enso mot FN:s mångfaldsförordning, EU:s biodiversitetstrategi, liksom art- och habitatdirektivet och mot den svenska miljöbalken. Vi vill att lagar och regler ska gälla även för svenska skogsbolag!


• Istället för att underlätta för de som avslöjar miljöbrott har regeringen öppnat för att försvåra rättsliga prövningar. I slutet av december ska regeringens utredare i frågan presentera sitt delbetänkande. Vi hoppas på en grön jul.