Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Fri press krävs för att möta kriser

I en demokrati är det helt avgörande att det finns tillgång till information, granskning och debatt, skriver Amanda Lind och Peter Eriksson (MP).
I en demokrati är det helt avgörande att det finns tillgång till information, granskning och debatt, skriver Amanda Lind och Peter Eriksson (MP). Bild: Bild: Yavuz Sariyildiz (Shutterstock)

Dagens ETC

Pandemin har slagit hårt mot journalistiken – både där auktoritära ledare styr och där annonsmarknaden har försvunnit i rasande takt. I en demokrati är det helt avgörande att det finns tillgång till information, granskning och debatt, skriver ministrarna Amanda Lind och Peter Eriksson (MP)
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Demokratin är på tillbakagång runt om i världen och just nu utnyttjar ledare i auktoritära länder coronapandemin för att ytterligare stärka sin egen makt. På flera håll begränsar länder journalisters frihet att skriva och granska det som sker och de beslut som fattas. Det är en farlig väg att gå, som riskerar att generationer av kamp för demokrati går förlorad. Ska demokratin överleva, både nationellt och globalt, behöver pressfriheten stå i centrum. Därför måste Sverige markera när pandemin används som ursäkt för att minska journalisters frihet.

Regeringens budskap är tydligt: den starka svenska rösten till försvar för mänskliga rättigheter, demokrati och fri journalistik får inte tystna under pandemin. Därför har det varit viktigt för oss att lyfta Sveriges syn på den oroande utvecklingen i samtal med våra internationella kollegor. Det kommer vi också fortsätta göra.

Förra året lanserade regeringen satsningen Drive for Democracy, som mobiliserar hela utrikesförvaltningen och skär igenom allt vi gör. Den är mer relevant än någonsin och förs nu vidare under de förändrade omständigheter och förutsättningar som covid-19-pandemin medför.

Svenskt bistånd gör skillnad för pressfriheten i världen, och ställer nu om för att möta nya utmaningar i och med covid-19. Nyligen möjliggjorde det en satsning på 200 kvinnliga journalister i Somalia som får bättre förutsättningar att rapportera om pandemin, och när Sverige nästa år är ordförandeland i OSSE är pressfriheten högt prioriterad.

Spridningen av desinformation och felaktig fakta är också fortsatt ett problem. Därför arbetar Sverige bland annat för att stärka lokalradio i länder i södra Afrika för att nå ut till lokala samhällen. En erfarenhet vi lärt oss från den framgångsrika ebola-responsen.

En tydlig svensk röst för demokrati globalt kräver också ambitioner och resultat på hemmaplan. Efterfrågan på nyheter har under coronapandemin varit enorm. Alla behöver få tillgång till information om pandemins utveckling och de beslut som fattas. Men samtidigt kämpar medierna med sin finansiering. Mediemarknaden har de senaste åren förändrats snabbt, och annonser som står för den största delen av finansieringen av medier har flyttats från svenska medier till globala jättar som Google och Facebook. Läget har blivit har blivit än mer allvarligt i spåren av covid-19. Det är en paradox, att när efterfrågan är som störst minskar mediernas intäkter drastiskt.

Därför har regeringen gjort flera betydande insatser för att stärka medierna under våren. Bland annat har vi presenterat två extra stödpaket om sammanlagt 700 miljoner kronor till allmänna nyhetsmedier och gjort annonsreglerna för tv-sändningar mer flexibla. Vi har också sett till att redan beviljat press- och mediestöd kan betalas ut i förväg, för att underlätta i den akuta krisen. Det är viktiga pusselbitar för att stärka förutsättningarna för oberoende journalistik i hela landet.

Svensk demokrati står stark men vi har också utmaningar som behöver adresseras. Samtidigt som nya möjligheter öppnas av digitaliseringen sprids näthat och desinformation snabbare och lättare än någonsin. Det måste vi bekämpa. Därför är Sveriges arbete för medie- och informationskunnighet oerhört viktigt.

Alla makthavare har också ett ansvar att avstå från att underminera medierna genom att misskreditera enskilda journalister eller försvåra granskning av exempelvis kommunala beslut och förvaltningar. Tyvärr har vi sett hur allt fler makthavare de senaste åren ifrågasatt medier och enskilda journalister. Här vill vi vara tydliga: diskussionen om mediernas roll och funktionssätt är självklart en legitim del av det demokratiska samtalet, men det får aldrig slå över i hets och i att medvetet undergrävande mediernas förtroende. Medierna ska granska makten, inte tvärtom.

Demokratin är något vi måste kämpa för varje dag och nu är vi inne i en avgörande tid. Coronapandemin innebär stora påfrestningar på vårt samhälle, både här hemma och globalt. Restriktioner som införs nu får inte finnas kvar efter pandemin. I en demokrati är det helt avgörande att det finns tillgång till information, granskning och debatt. Pressfriheten är därför en grundbult för ett stabilt samhälle, både i Sverige och i världen. Där ska Sverige vara fortsatt tydliga.