Opinion
Debatt: Frånta inte människor den enda trygga sovplats de har
Dagens ETC
I ett öppet brev till Jernhusen skriver göteborgaren Frej Berglund om de armstöd på bänkarna som är tänkta att hålla hemlösa borta från avgångshallar runtom i landet.Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.
Spåren av er obetänksamhet gentemot de hemlösa fortsätter att manifestera sig i form av överflödiga armstöd. Det skriver Frej Berglund i ett öppet brev till Jernhusen, det fastighetsbolag som ansvarar för flera tågstationer i landet och som mött kraftig kritik för att genom olika åtgärder försökt begränsa de hemlösas närvaro i avgångshallarna.
Kära Jernhusen,
Tiden kring jul och nyår korrelerar med mörkare dagar, lägre temperaturer, gråa himlar och ibland snö eller regn. För vissa är det en tid associerad med mysigt pyntade hem där värmen från levande ljus och familjemedlemmars röster blandas med god mat och dryck. För andra är det synonymt med konsumtionshets, microlån och alkoholångest. För några är det precis som alltid fast kallare. Somliga saknar nämligen den trygga punkt i tillvaron som binder våra liv samman – ett hem.
Det finns alltså människor som 2014 tvingas leva på gatan och söka tillfälliga härbergen i trappuppgångar, soprum och till och med buss- och tågterminaler. Jag vet att ni redan vet allt det här då ni varit tämligen omskrivna den senaste tiden. I tidningar har vi kunnat läsa om skyltar som förbjuder vissa människor från att bruka vissa bänkar och obekväma armstöd som är tänkta att förhindra hemlösa att använda bänkarna som sovplatser.
Varje morgon tar jag bussen från Nils Ericson-terminalen i Göteborg exakt klockan 07:15. I väntan på bussen sitter jag på en halvkvadratisk, u-formad bänk. För några veckor sedan fann jag att bänken var bortmonterad för att följande dag vara ditsatt igen – fast nu med flera armstöd på cirka femtio centimeters avstånd. Om det inte hade varit för att jag sett hur väktarna kört bort de udda antal hemlösa som ibland sover på bänkarna samt läst om er historia som aktivister mot bänksovande hemlösa så hade jag förmodligen inte funderat över dessa konstiga och opraktiska nya armstöd.
Vissa människor får mjuka paket och andra hårda. Vissa människor blir fråntagna den enda trygga varma plats de har att sova på.
– Jag tror att vi skulle göra migranterna en otjänst genom att isolera dem på ett varmt och ombonat ställe att vara på, säger kommunchef Joakim Kärnborg till SVT 5/11-14 med anledning av skyltarna som ni satte upp i Linköping.
Kognitiv dissonans är ett begrepp jag helt nyligen fick höra talas om. Det är helt enkelt när hjärnan hittar på förklaringar för att ursäkta ett dåligt beteende eller en farlig handling. Ens ageranden måste stämma överens med de processer som definierar en som person.
Ett exempel på detta är när en rökare fortsätter att röka trots alla tydliga symptom på att rökningen är farlig. Låt oss säga att rökaren förlorat en rökande vän i cancer. Rökaren kanske förklarar dödsfallet som att vännen säkert hade cancer i släkten. Den egna nedsatta konditionen förklaras i sin tur som brist på träning i stället för ett led av rökningen. Ett annat exempel är hur tyska soldater under andra världskriget avhumaniserade ryska soldater. För sig själva ursäktade tyskarna massavrättningar av ryska fångar genom att argumentera att ryssarna för det första inte var människor (trots alla tecken som tydde på motsatsen) samt att fångarna säkert skulle få det bättre som döda än som fångar i koncentrationsläger. Så argumentet om att ni gör människor en tjänst genom att ta bort den kanske enda trygga sovplatsen de har ställer sig villigt i listan av exempel på kognitiv dissonans.
I en annan artikel säger er pressansvariga Cecilia Granath att ni ”kommer att ta initiativ och samla olika berörda aktörer på en ort, såsom kommun och hjälporganisationer, för att hitta en lösning som är bra för alla parter”. Jag förutsätter då att ni avsatt minst samma summa som ni spenderat på att montera fast armstöd som ni lagt på att stötta hjälporganisationer.
Snön lägger sig över världen och gömmer alla spår av rörelse och liv. Ingen snö faller i Nils Ericson-terminalen och spåren av er obetänksamhet gentemot de hemlösa fortsätter att manifestera sig i form av överflödiga armstöd. Det är bara ni själva som kan ta bort dessa spår.