Hoppa till innehållet

Valet i Frankrike

Debatt: Frankrike måste hålla enad front mot Ryssland

Ukraina behöver inte allierade som käbblar; landet har redan lidit nog på grund av de förseningar detta orsakat. Oavsett vad resultatet i parlamentsvalet blir bör Frankrikes stöd för Ukraina inte ifrågasättas, skriver debattörerna.

Ukraina behöver inte allierade som käbblar; landet har redan lidit nog på grund av de förseningar detta orsakat. Oavsett vad resultatet i parlamentsvalet blir bör Frankrikes stöd för Ukraina inte ifrågasättas, skriver debattörerna.

Bild: Evgeniy Maloletka/AP/TT, Shutterstock (montage)

Dagens ETC

Efter parlamentsvalet i Frankrike riskerar Rysslands krig i Ukraina att bli en fråga som splittrar. Det får inte hända. Frankrike måste stå enat mot Rysslands aggressioner västerut – för EU, för Ukraina, och i slutändan för Frankrikes och Europas säkerhet.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.
Kommentera

Frankrikes medborgare är inte bara splittrade angående landets inrikespolitik utan är även oense om utrikespolitiken. Om det blir cohabitation (att presidenten och parlamentets majoritet tillhör olika politiska läger, reds. anm.) mellan president Macron och en regering ledd av Nationell samling finns det en stor risk att Ukraina blir ett politiskt slagfält. Inte för att det saknas nationell enighet för att stödja Ukraina – för denna finns – utan för att man är oeniga om hur man bör agera härnäst. Om frågan blir politiserad kan dessa splittrade åsikter omintetgöra den rådande enigheten om att stödja Kiev. En intern kamp angående Ukrainapolitiken skulle vara mycket skadlig för enigheten inom EU, för Ukraina, och i slutändan för Frankrikes och Europas säkerhet. 

Stödet för Ukraina, och för att skicka vapen till landet, har blivit så enhälligt att alla tre av de främsta konkurrenterna i det franska valet är överens om detta. Men fransmännen är splittrade i frågan om hur situationen slutligen ska lösas. När de fick frågan om vad Europa bör göra åt kriget i Ukraina var de franska respondenterna i vår senaste undersökning splittrade i tre nästan lika stora läger. Trettio procent vill att Europa ska hjälpa Ukraina att kämpa emot och återta territorium som nu ockuperas av Ryssland. Trettiosex procent skulle föredra att Europa använder påtryckningar för att få Ukraina att förhandla fram ett fredsavtal. Och de återstående 34 procenten vet inte, bryr sig inte eller ställer sig inte bakom något av alternativen. 

Om Nationell samling kommer till makten i valet den 7 juli, ensamma eller som en del av en koalition, kan partiet frestas att bit för bit framställa Frankrikes stöd för Ukraina som ”Macrons krig”. Och om inget parti kan bilda en majoritetsregering, och 2027 års presidentval hägrar vid horisonten, finns det en verklig risk att Frankrikes stöd för Ukraina kan hamna i skottlinjen. Det är en sak för kandidaterna att visa ett ansvarsfullt ansikte utåt under en politisk kampanj. Det är en helt annan att be dem stå emot frestelsen att skylla ifrån sig och använda det som ett kort i utrikespolitiken i det fall att Frankrike går in i en period av långvarig politisk instabilitet. 

Ukraina behöver inte allierade som käbblar; landet har redan lidit nog på grund av de förseningar detta orsakat.

Dettavore ett kostsamt misstag. Ukraina behöver inte allierade som käbblar; landet har redan lidit nog på grund av de förseningar detta orsakat. Oavsett vad resultatet i parlamentsvalet blir bör Frankrikes stöd för Ukraina inte ifrågasättas. Partiledarna bör hålla i åtanke att deras väljare på liknande vis är splittrade i frågan om huruvida Europa bör stödja Ukrainas kamp eller pressa landet att förhandla. Det finns för närvarande ingen partipolitisk splittring i frågan – och det bör det heller inte göra. 

Väldigt snart kommer presidentvalet på andra sidan Atlanten att sätta Europas stöd för Ukraina på prov. Med en av Bardella-ledd regering i Paris, och en seger för Trump i USA, kommer en förändring av Frankrikes strategi för Ukraina och Ryssland säkerligen att vara att vänta. Frankrike kanske inte heller blir det enda europeiska land som ändrar ställningstagande till att trycka på för fredsförhandlingar – med tanke på det politiska klimat som råder i Italien, Grekland, Österrike och Ungern, och den skepsis rörande Europas stöd för Ukraina som råder bland allmänheten i dessa länder. 

En förstörd byggnad i Toretsk, Ukraina.
Förstörd byggnad i Toretsk, Ukraina. Bild: Evgeniy Maloletka/AP/TT

Men Frankrike är inte som något av dessa länder. Frankrike är ett land vars otvetydiga stöd för Ukraina, både militärt och politiskt, har gjort verklig skillnad – landet har inspirerat enighet och hjälpt att få andra europeiska länder att inte bryta ledet vad gäller solidaritet med Kiev. Om Frankrike inte längre kan erbjuda detta ledarskap kan, och bör, andra länder försöka fylla det tomrummet – men risken finns att man agerar för sent. Om det franska stödet sviker kan det komma att bli det som praktiskt taget omintetgör den europeiska enigheten om ett starkt ställningstagande mot rysk aggression. 

Om detta sker så vet vi vem som kommer att korka upp champagnen. 

Ämnen i artikeln

Kommentarer

Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler. Läs reglerna innan du deltar i diskussionen. Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.