Debatt: Francesca Albaneses röst behöver höras

I sin ledare (28/3) kräver Andreas Gustavsson att Francesca Albanese, FN:s särskilda rapportör för de ockuperade palestinska områdena, måste avgå. Albanese har genom åren varit en rättfram talesperson kring Israels övergrepp på den palestinska befolkningen. Som Gustavsson också påpekar så gör ingen det ostraffat och kraven på hennes avgång har därför genom åren inte heller lyst med sin frånvaro. Hon anklagas, som andra kritiker, för antisemitism.

Överraskande nog instämmer nu Dagens ETC i den kören. Gustavsson skriver att hon har ”antisemitism i bagaget”. Detta bagage består i att hon i polemik med Frankrikes president Macron påpekat att Hamas massaker 7 okt inte motiverades av ”att de är judar” utan var ”ett svar på Israels förtryck”, men också att hon använt uttrycket ”den judiska lobbyn” i USA. Gustavsson menar att Albaneses uttryck är ”häpnadsväckande”. Själv tycker jag att Gustavssons kategoriserande av hennes ord som uttryck för antisemitism är mer häpnadsväckande.

Man kan naturligtvis diskutera vilka motiv som bidrog till Hamas terroristdåd, men att Israels 75 år av bosättarkolonialism med etisk rensning av palestinier inte skulle vara det primära sammanhanget för Hamas agerande ter sig långsökt. Att bortse från detta och reducera motivet till primär antisemitism ter sig än mer långsökt. Men Gustavsson stämplar hennes koppling till sammanhanget som antisemitism. 

Det andra uttrycket för Albaneses antisemitism är, enligt Gustavsson, att hon tror på en ”judisk lobby”. Gustavsson antyder alltså att hon hittar på. Jag rekommenderar Gustavsson att själv gå in på till exempel Aipacs (American Israeli Public Affairs Committee) hemsida och läsa om deras arbetssätt. De använder för övrigt själva uttrycket ”lobby”. Utifrån ett historiskt sammanhang hade det varit bättre att använda uttrycket ”sionistisk lobby”, men då Israel deklarerat sig som en judisk stat, en stat exklusivt för judar, så är uttrycket ”judisk lobby” idag knappast anmärkningsvärd.

Den övergripande tanken i Gustavssons ledare tycks vara att då Netanyahu söker efter möjligheter att stämpla Israelkritik som uttryck för antisemitism, så måste vi alla akta vår tunga när vi uttrycker oss, för att inte ge ”Netanyahu-regeringen öppet mål”. Dessvärre gör Gustavsson i sin iver istället självmål. Han skapar själv antisemitism hos Israelkritikern Albanese.

Att överhuvudtaget försöka avväpna Netanyahu från att trumfa med antisemitkortet inför omvärlden är helt meningslöst. Han behöver inte trumfen för fortsatt fribrev från Väst för sitt förtryck av palestinier. Trots otal FN-rapporter, bindande resolutioner och inte minst att Israel helt ignorerar Internationella domstolens utslag för att undvika folkmord, så lyfter Väst inte ett finger. 

I protest mot detta avgick också Craig Mokhiber nyligen, efter 30 år vid FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter. Han stämplades för övrigt också som antisemit. 

Israel får fribrev av Väst och uppror, terror och krig kommer därför att fortsätta. Ett ljus i mörkret är i alla fall att 116 människorättsorganisationer och akademiska institutioner i världen protesterat mot demoniseringen av Francesca Albanese. Hennes röst behöver höras.

Pär Salander
Umeå

SVAR:

Min ledare ifrågasätter inte Albaneses kompetens, inte heller innehållet i hennes nya rapport som varnar för folkmord och, helt rimligt, kräver att inga vapenleveranser ska ske till Israel. Min ledare handlar heller inte om hur Israels politiska ledning utan skrupler stämplar antisemitism på personer och organisationer man anser vara misshagliga. 

Däremot var avsikten att poängtera att det, alldeles oavsett vad Netanyahu anser, inte ligger i FN:s intresse att samfundets rapportör relativiserar bort Hamas antisemitism, eller att som tidigare ha uttalat sig om att USA är underkuvat av en judisk lobby. Det finns många sätt att problematisera Aipac och prosiraelisk påverkan. Jag menar att Albanese valde fel väg. För oprecis, för svepande. För nära det som faktiskt är antisemitiska föreställningar. 

Påstår jag att hon avskyr judar? Nej. Så klart inte. Men hon gör tyvärr utspel som skymmer hennes faktiska uppdrag. Det skadar FN:s trovärdighet. Det  är inte till gagn för palestinierna.

Andreas Gustavsson
Chefredaktör Dagens ETC