Debatt: Förverkliga visionen om att ”staden ska funka för alla”

Göteborgs Stad har ett uttalat politiskt mål om att staden ska funka för alla. Visionen är ”en inkluderande stad där alla göteborgare ska ha samma möjligheter att delta i samhällslivet.” 

Det är en bra vision. Men om detta ska bli verklighet behöver alla politiker och tjänstemän arbeta för att redan vid planeringsstadiet involvera de invånare som idag riskerar att lämnas utanför. 

Sverige har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Funktionsrättskonventionen. Ett centralt begrepp i konventionen är universell utformning, som innebär att allt nytt som skapas i samhället ska vara utformat på ett sätt som gör att så många som möjligt är inkluderade redan från början. Då minskar behovet av anpassningar och särlösningar. Det handlar om att redan vid planeringen av verksamheter och utvecklingsprojekt involvera de som idag riskerar att lämnas utanför. 

Göteborg har tagit flera initiativ i rätt riktning. Funktionsrättsrörelsen har involverats tidigt i arbetet med att ta fram ett program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. I ett förslag till reviderat program lyfts universell utformning fram som prioriterad strategi för att nå målet. 

Nu pågår dessutom projekt som koordineras av fastighetskontoret och som utvecklar sätt att använda universell utformning i processen för stadsutveckling. 

Det pågår alltså en hel del arbete i riktning mot ökad inkludering, men det gäller också att göra verkstad av de goda visionerna omfatta alla invånare i staden. Vid den pågående, genomgripande omorganisationen av stadsdelsnämnderna i Göteborgs stad påtalar funktionsrättrörelsen att arbetet genomförs utan samråd eller dialog med funktionsrättsrörelsen. Funktionsrätt Göteborg beskriver också att många personer med funktionsnedsättning upplever ett glapp mellan de visionära målen och den levda verkligheten och att universell utformning är ett okänt begrepp bland många tjänstemän de möter i sina vardagliga kontakter med kommunen. 

Göteborgs Stad har tagit fram en rapport om livsvillkoren för personer med funktionsnedsättningar i staden. Underlaget är begränsat, men rapporten innehåller ändå flera exempel på de ojämlika villkor många personer med funktionsnedsättningar möter i vardagen. Det kan handla om svårigheten att få till en fungerande skolsituation, men också att hitta ett arbete eller en bostad som fungerar. 

Det här är inte unikt för Göteborg – vi ser en ökande segregation inom just dessa samhällsområden i hela landet. I skolan stannar många hemma på grund av otillgänglig skolmiljö och ett stort antal personer med funktionsnedsättning står utanför såväl bostads- som arbetsmarknaden.

Om Göteborg och andra städer ska funka för alla behöver utgångspunkten vara att ingen ska lämnas utanför i samhällsutvecklingen – det viktigaste åtagandet i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. 

Kommunerna och regionerna har en central roll i genomförandet av Agenda 2030 med de globala målen för hållbar utveckling:

• Mål 4 handlar om utbildning för alla och blir verkligt först när även elever med funktionsnedsättning kan få en tillgänglig och inkluderande utbildning. 

• Mål 8 handlar om arbete och hållbara arbetsvillkor och kan inte förverkligas så länge personer med funktionsnedsättning i hög utsträckning exkluderas från den ordinarie arbetsmarknaden.

• Mål 10 om jämlikhet inom länder kräver att personer med funktionsnedsättning – och andra grupper som står utanför idag – inkluderas socialt, ekonomiskt och politiskt. 

Om vi menar allvar med att ingen ska lämnas utanför måste vi jobba tillsammans och göra rätt från början. Genom att anlägga ett funktionsrättsperspektiv när Agenda 2030 förverkligas kan kommunerna bidra till att samhällsutvecklingen blir hållbar. Göteborg kan visa vägen genom att låta principen om universell utformning vara en vägledande princip för alla delar av den pågående stadsutvecklingen.