Debatt: Försvarsmaktens reklam siktar in sig på barn

Sedan värnplikten avskaffades har Försvarsmaktens verksamhet gått från att försvara territoriala gränser till att medvetet påverka barns och ungdomars normer, skriver fredsaktivisten och debattören Pelle Sunvisson.

För ett par veckor sedan sa Västerbottens museums nej till Försvarsmaktens erbjudande att delta med soldater och stridsfordon på nationaldagsfirandet. Det satte igång en välkommen och nödvändig debatt. Men debatten borde ha kommit tidigare. För det handlar om något mycket större än ett enskilt nationaldagsfirande. Det handlar om en Försvarsmakt som har gått från att försvara territoriala gränser till att medvetet påverka barns och ungdomars normer.

Sedan värnplikten avskaffades har Försvarsmakten ett behov av att rekrytera frivilliga. Det har misslyckats. Kvoten deltidsanställda gruppbefäl, sjömän och soldater var enligt Riksrevisionen år 2012 bara fylld till 16 procent. När Försvarsmakten erbjuder sig att vara med och fira nationaldagen på Gammlia är de alltså där för att rekrytera. Något som informationschefen Erik Lagersten också medgav under en debatt i Studio Ett.

Att Försvarsmakten tvingas rekrytera bygger på riksdagsbeslutet att avskaffa värnplikten och även om turerna kring beslutet kan diskuteras är det inte kontroversiellt i sig. Det finns emellertid delar av själva utförandet och dess konsekvenser som är problematiska: 

• När dataspelet Battlefield 3 utvecklades var Försvarsmakten med och ansvarade för att göra ljudet och miljöerna så verklighetstrogna som möjligt. Barn och unga har sedan fått utmana Försvarsmaktens rekryterare i spelet på den stora dataspelsfestivalen Gamevision i Borås. En liknande rekryteringsstrategi har använts på Dream Hack i Jönköping. Programpunkten hette då ”Utmana Försvarsmakten på CS”.
• I jakten på rekryter har Försvarsmakten sedan 2010 betalat några av Sveriges största reklambyråer över en halv miljard (!). Pr-konsulter har också anlitats för att utforma de stationer som Försvarsmakten använder på många av de offentliga evenemangen. Reklam är till för att påverka våra val. Om den inte gjorde det skulle ingen betala för den. Frågan är i stället hur mycket reklam begreppet ”frivillighet” tillåter. 
• ”Varumärket Försvarsmakten” ska omformas. Det görs inte bara genom köpta kampanjer. Samtliga försvarsanställda ska marknadsföra Försvarsmakten. Det gäller såväl bloggande soldater i Afghanistan som eventuella informerande soldater på en nationaldag i Umeå. Risken för förskönande budskap är uppenbar. Exempelvis saknas information om risken att drabbas av posttraumatisk stress i samband med utlandsinsatser helt i Försvarsmaktens rekryteringsmaterial.
• I enlighet med Barnkonventionen är militärtjänst förbehållet dem som fyllt 18 år. Så är det också i Försvarsmakten. Tyvärr har rekryteringsmetoderna ingen sådan åldersgräns. Reklamen, dataspelen och evenemangen når barn likaväl som unga vuxna. Särskilt problematiskt blir det då konflikten med Försvarsmaktens egna ord står mellan ”den svenska samhällskulturen som i tidig ålder fostrar barn att det aldrig är rätt att bruka våld” och ”den väpnade striden som Försvarsmakten framställer som sin unika förmåga”.

Att svenska soldater ska vara välkomna på nationaldagsfirandet är självklart. Att de ska få komma i uniformer och i stridsfordon är det inte. Inte heller bör det vara självklart att vi till vilket pris som helst måste fylla rekryteringskvoterna.
 

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.