Debatt: Forskningen visar ingen effekt av tidiga betyg

Det argumentet använder också allianspartierna när de kräver att betyg ska återinföras från årskurs fyra. Ett krav som också SD har stött i flera riksdagsmotioner, bland annat skrivna av partisekreteraren Richard Jomshof.

Nu finns en kvalificerad översikt av vad både svensk och internationell forskningen visar när det gäller sambanden mellan betyg och motivation, skriven av Magnus Hultén, professor i naturvetenskapernas didaktik och expert på betyg och bedömning vid Linköpings universitet.

Hultén beskriver betyg som en form av summativ bedömning, det vill säga en summering av elevens kunskap vid en viss tidpunkt. Detta ställs i kontrast till formativ bedömning, där syftet är att utvärdera och synliggöra lärandet som process, exempelvis i form av återkoppling. Forskningen visar att formativ bedömning har en stark positiv betydelse för elevens motivation. Det är också slutsatsen i den nya zeeländska forskaren John Hatties välkända studie "Synligt lärande".

Vad visar då forskningen om betydelsen av betyg, det vill säga summativ bedömning? En av Hulténs slutsatser, efter att ha gått igenom ett berg av studier och rapporter, är att betygen påverkar olika elevgrupper på olika sätt beroende på prestationsförmåga och kön. Lågpresterande elever och pojkar påverkas negativt i lärandet jämfört med högpresterande elever och flickor. En slutsats som förklarar denna skillnad är att betyg som visar att elever har svaga resultat inte hjälper eleverna att ”skärpa sig” utan tvärtom leder till att de presterar sämre. Då är det långt mer effektivt att ge dessa elever återkoppling och stöd för att förbättra lärandet. För högpresterande elever kan betyg i viss mån bidra till ökad motivation, men den effekten är liten jämfört med den negativa effekten som betygen har för lågpresterande elever.

Hultén analyserar olika förklaringar till att betyg sammantaget inte bidrar till att förbättra elevernas motivation. Till det mest intressanta hör referenserna till COR-teori (Conservation of Resources Stress Theory). Den visar just att negativ påverkan i form av låga betyg och misslyckanden på prov har en proportionellt sett större negativ påverkan på en elev än vad en positiv påverkan har för positiv effekt. Eller uttryckt på ett annat sätt: Det krävs mindre för att rasera än för att bygga upp. Hultén konstaterar: ”Svagpresterande elever samt elever som överskattar sin förmåga i skolarbetet (vilket pojkar tenderar att göra) förlorar mycket på negativ feedback i form av betyg och summativa bedömningar medan högpresterande elever samt flickor inte påverkas i samma utsträckning”.

I slutet av forskningsöversikten konstaterar Hultén att det överhuvudtaget inte finns några indikationer på att betyg skulle utgöra en central komponent i ett fungerande stödsystem. Han menar att förlorarna framför allt blir just de elever som systemet var tänkt att hjälpa, det vill säga de lågpresterande.

En intressant fråga är varför forskningen om betyg inte fått större påverkan på skolpolitiken. Skolan ska bygga på vetenskaplig grund, det borde även gälla hur skolan är utformad.

En förklaring som Hultén nämner är att dessa forskningsresultat strider mot etablerade föreställningar om effekten av olika typer av incitament. Människor har helt enkelt svårt att acceptera slutsatser som strider mot den egna övertygelsen.

Hulthén hänvisar också till flera forskningsresultat som nog får de flesta av oss att inse att vi intuitivt har haft felaktiga föreställningar. I en studie har forskare undersökt betygens motiverande effekt när elever får information om att de ligger precis under gränsen för en godkänd prestation. De flesta skulle noga anta att betygen tillsammans med informationen skulle motivera eleverna att anstränga sig extra. Men nej, resultatet visade inget sådant samband. Forskarna fann ingen motiverande effekt av betygen. Inte ens för de elever som hade mest att vinna på det.

I ett annat forskningsprojekt i USA distribuerades totalt sett 6,3 miljoner dollar till elever som höjde sina resultat. Resultatet visade att detta extra incitament hade en mycket liten effekt på betygen. Pengar som extra incitament var inte effektivt. Däremot kunde pengarna påverka elevernas konkreta beteende, såsom högre närvaro och att de bar skoluniform.

En av forskarnas förklaringar till att information om möjlighet att höja betyg eller ekonomiska belöningar inte leder till högre betyg är dessa incitament inte ger eleven de verktyg som behövts för att förbättra sina prestationer i ett komplext lärande. Eleverna vill gärna lyckas, men lämnas maktlösa och rådvilla eftersom de inte förstår hur det ska gå till.

För att öka kvaliteten i skoldebatten vore det önskvärt om ledande skolpolitiker tog del av forskningen kring betygens effekter. Först och främst gäller det förstås företrädare för Alliansen och SD som vill återinföra betyg från årskurs fyra, men även för skolpolitiker i allmänhet.

Framför allt är det ohederligt att överhuvudtaget inte kommentera forskningsresultaten och låtsas som om de inte existerar. Alltså, Alliansen och SD, hur ser ni på forskningsresultaten om betygens motiverande roll? Borde inte den få er att revidera uppfattningen att betyg ska återinföras från årskurs fyra?