Debatt: ”En av våra rapporter beskrivs felaktigt i Dagens ETC”

I artikeln ”Dagens energipolitik skadar Sveriges ekonomiska intressen” av Tomas Kåberger beskrivs felaktigt att vi på Energiforsk publicerat en falsk rapport om vad ny kärnkraft kostar. Det handlar om ”El från nya anläggningar” från 2021 och det är självfallet helt fel att den, eller någon av dess underlagsrapporter, skulle vara falsk.

I rapporten undersöks vad olika tekniker för ny, fossilfri elproduktion kostar i syfte att underlätta jämförelser. Rapporten gav när den publicerades en aktuell bild för ny solkraft, vindkraft, vattenkraft, kraftvärme och ny kärnkraft.

För kraftslagen gjordes bedömningar baserat på bland annat nyligen genomförda investeringar i Sverige. I de fall det inte fanns, som för kärnkraft, användes äldre data och data från andra länder som sedan justerades till nutida svenska förhållanden. Det gjordes i samråd med experter inom respektive produktionsteknik.

Det här upplägget bestämdes av Energiforsk i nära dialog med representanter för de olika kraftslagen, Energimyndigheten och de forskare och konsulter som anlitades för uppdraget. Rapporten finansierades av bland andra Svenska kraftnät, Energimyndigheten, Vattenfall och Svensk vindenergi.

En av rapportens styrkor är just att en stor del av energibranschen och olika kraftslag stod bakom den. Det bidrar till att minska den polarisering mellan olika kraftslag som finns i debatten, som vi på Energiforsk anser är skadlig.

Ett resultat från rapporten var att kostnaden för ny kärnkraft låg mellan 49 och 64 öre per kWh. För exempelvis landbaserad vindkraft blev resultatet 24–36 öre per kWh och för solkraft på villatak 53–107 öre per kWh.

Skulle vi göra om rapporten i dag skulle siffrorna skilja sig markant. En orsak är att mycket av det som påverkar kostnaden för ny elproduktion har blivit väsentligt dyrare, på grund av inflation och högre räntor.

Tomas Kåberger har därför rätt i att det är olyckligt om den offentliga debatten utgår strikt från de kostnader vår rapport kom fram till då, eftersom samhället har förändrats. Det gäller för kärnkraft och det gäller övriga kraftslag.

För i all forskning behöver resultaten ständigt uppdateras baserat på ny kunskap. Eller som vi skrev i rapporten: ”Teknikveckling och nya energislag innebär stora prisförändringar som kräver nya beräkningar. Det behövs aktuella siffror både för energibranschen och för samhället i stort.”

Det var sant då och det kommer att vara sant även i framtiden. Därför kommer Energiforsk fortsätta att ta fram forskningsbaserad kunskap för hur Sverige kan få ett robust, hållbart och konkurrenskraftigt energisystem.

Åsa Elmqvist
Ansvarig för området energisystem och marknad på Eneriforsk. Projektledare för rapporten ”El från nya anläggningar”

DIREKTSVAR:

Tack Åsa Elmqvist för en korrekt och fin beskrivning av ambitionen med Energiforsks projekt om kostnader för el från nya anläggningar. Det gav i de flesta fall rimliga kostnadsbeskrivningar med grund i verklig erfarenheter i Sverige. Men för kärnkraften saknades svenskt underlag och de siffror som påstods gälla projekt i andra länder är inte bara fel idag – de var fel redan när rapporten publicerades.

Källhänvisningarna var otydliga. Men eftersom några projekt var namngivna gick de att jämföra med verklig data.

I Energiforsks rapport anger konsulten kostnader för att bygga reaktorer i olika kategorier. I kategorin med nya europeiska tryckvattenreaktorer nämns Sizewell-C i Storbritannien, som påstås kosta 50 000 kronor per kW. När rapporten togs fram gick det att på Sizewells-C:s hemsida utläsa att investeringskostnaden var 80 000 kronor per kW exklusive finansieringskostnad. Nyligen sa projektets företrädare att kostnaden nu stigit till 140 000 kronor per kW.

I kategorin med verkliga reaktorer som faktiskt byggts i Västeuropa och USA påstods dessa kosta 65 000 kronor per kW. Innan Energiforsks rapport publicerade fanns en studie från franska riksrevisionen, Cour des comptes, om de europeiska reaktorernas kostnader. Kostnaden för Flamanville angavs till över 100 000 kronor per kW i 2015 års penningvärde, exklusive finansieringskostnader. 

I USA byggdes fyra reaktorer under 2010-talet. Två övergavs när det hade investerats motsvarande 100 miljarder kronor. De två som ändå byggdes färdigt kostade minst 130 000 kronor per kW.

Orimligt blev det också när Energiforsks konsult angav elproduktionens kostnad. I den franska revisionsrapporten gick det, återigen redan när rapporten skrevs, att läsa att elen från Flamanville skulle kosta över en en krona per kWh, ungefär som det garanterade priset för Hinkley point i Storbritannien. Internationella analysföretag som Lazard och BNEF angavs kostnaden för el från ny kärnkraft till långt över en krona per kWh i Europa och USA. Konsultens slutsats var att det skulle gå att producera el för hälften så mycket.

Dessa orimligt låga siffror fick politiker att utlova ny kärnkraft i Sverige. Tvärtemot Åsa Elmqvists uttalade ambition användes de också för att stoppa vindkraftsprojekt med hänvisning till att man, enligt Energiforsk, istället kan bygga ny billig kärnkraft. 

Samma konsult som skrev rapporten har sedan utnyttjat Energiforsks trovärdighet genom att i senare rapporter kalla siffrorna han själv skapat för ”Energiforsks”. Den som var kärnkraftsexpert i projektets styrgrupp har anställts av regeringen som ”kärnkraftssamordnare” med uppdrag att det ska byggas kärnkraft. Nu till vilken kostnad som helst.

Tomas Kåberger
Professor i industriell energipolicy vid Chalmers. Återkommande skribent i Dagens ETC.