Debatt: Förklara gränserna för vad som anses vara opartiskhet, SR

Den 29 januari 2021 publicerades artikeln: ”Så tystas SR journalister som skrivit på uppropet” i tidningen Journalisten. På tisdagen den 2 februari publicerade Dagens ETC en artikel med uppföljande vinkel. Genom dessa artiklar har det kommit till vår kännedom att flera av de SR-medarbetare som skrivit under uppropet ”Vems SR?” omplacerats och/eller fått andra arbetsuppgifter med hänvisning till att de inte kan betraktas som opartiska efter deras ställningstaganden. Det journalisterna har gemensamt är att en klar majoritet blir rasifierade. TRYCK är en politiskt obunden, ideell kulturförening bestående av kulturarbetare ur den afrikanska diasporan, och det vi nu ser är alarmerande. I synnerhet som den praxis som Sveriges Radio sätter, får omfattande konsekvenser för flera av våra medlemmar.

Vi kräver ett tydliggörande av Sveriges Radios definition av opartiskhet för att undvika godtycklighet. Vi ställer därmed också frågan: Vad innefattar principen om opartiskhet?

Börjar opartiskheten i styrelserummet, vid rekryteringen eller på fält? Vi vill se en klar och tydlig motivering till varför det har skett en särbehandling av medarbetare i och med just detta upprop, till skillnad från vad som exempelvis hände i samband med journalisternas Metoo-upprop. Detta behövs för att undvika en rättsosäkerhet, samt otrygghet hos rasifierade journalister och kulturarbetare.

Vidare vill vi i TRYCK lyfta att ett icke konsekvent arbete för mångfald väcker frågor om Sveriges Radios genuinitet i objektivitet, opartiskhet och förenlighet med den grundlagsskyddade konventionen om alla människors lika rättigheter. Med ena handen föser SR fram stjärnor som Palmira Koukkari Mbenga att pryda den interna tidningen (nr 2, 2016) för att stoltsera med sitt mångfaldsarbete, och med den andra tar SR ifrån henne och flera andra sina arbetsuppgifter för att de har haft modet att prata om hur den institutionaliserade och strukturella rasismen som drabbar bolagets medarbetare. Det ger inte bara ett förvirrat intryck, det väcker också frågor om whitewashing och alibin, vilket skadar SR:s trovärdighet.

Påståendet om att rasifierade journalister inte kan utföra sitt uppdrag objektivt för att de talat ut om sin arbetssituation på ett radiobolag som:

• Verkar i allmänhetens tjänst

• Påstår sig arbeta aktivt med att bredda och utöka företagets kompetens och mångfald

• Tar avstånd mot rasism,

framstår då som ett svepskäl, i synnerhet när andra journalister som deltagit i Metoo-upprop fått fortsätta att rapportera om ämnen som Metoo-uppropen lyfte. För att göra jämförelsen tydlig och konkretisera vad det handlar om – hade beslutet kring medarbetarna som skrivit under uppropet ”Vems SR?” varit konsekvent så skulle det innebära att medarbetare som skrivit under Metoo-upprop inte hade fått rapportera om sexuellt våld. Alltså inte bara själva Metoo-uppropet de själva deltagit i, utan om alla frågor som omgärdar detta ämne.

Vem granskar den här typen av beslut som förefaller ligga utanför Granskningsnämndens räckvidd? Där frågor om medarbetares opartiskhet och arbetsmoral ifrågasätts? Det är ingen liten sak att som chef på ett public service-företag påstå att ens medarbetare inte uppfyller dessa två krav. Ska det alltså räcka att kritiserar sin egen organisation för att bli utfryst? Vem granskar de arbetsmiljöfrågor som uppstår här? Är det SR själva? Detta är i så fall inte förtroendeingivande.

Låt oss lyfta blicken till resten av organisationen. Hur garanterar Sveriges Radio opartiskheten hos de övriga medarbetarna? Kan tystnad verkligen vara en garant för objektivitet? Det kan vara lättare att inte officiellt ha en åsikt om man inte tillhör den målgrupp som skildras. Men betyder det att den som inte sympatiserar med exempelvis Black Lives Matter, som Sveriges Radio hänvisar till, är neutral? Vilken garant för opartiskhet finns idag? Frågorna som omgärdar principen om opartiskhet är många, och växer.

Så, Sveriges Radio bör redogöra för besluten kring de medarbetare som nu omplacerats och/eller fått andra arbetsuppgifter i opartiskhetens namn. För som vi ser det nu svarar ni väldigt tydligt på frågan ”Vems SR?”.