Debatt: Fi: "Föräldraförsäkringen konserverar könsrollerna – dags att individualisera"

Våra försäkringar, såsom föräldraförsäkringen, måste kunna vara individbaserade samtidigt som de svarar på hur verkligheten ser ut för mer än en typ av familjekonstellation, skriver Gudrun Schyman och Lars Jalmert i replik på gårdagens debattartikel ”Delad föräldraförsäkring – en katastrof för förtryckta”.

Feministiskt initiativ utmanar bilden av Sverige som ett jämställt land. I år fyller den svenska föräldraförsäkringen 40 år och även om det fanns visioner när den infördes 1974 att kvinnor, män och barn mår bra av en delning så är försäkringen i sin nuvarande utformning konserverande av de gamla könsrollerna.

Karin Brygger och de andra skribenterna menar i sin debattartikel att förslaget om individualiserad föräldraförsäkring är förödande för de mest utsatta föräldrarna. Vi menar att det måste gå att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Våra försäkringar, såsom föräldraförsäkringen, måste kunna vara individbaserade samtidigt som de svarar på hur verkligheten ser ut för mer än en typ av familjekonstellation.

Därför är vårt förslag att Försäkringskassan, som har bäst kunskap i ämnet, genast får uppdraget att se över hur individualiseringen ska kunna genomföras – och dessutom ta hänsyn till hur regnbågsföräldrar och mor- och farföräldrar ska kunna använda försäkringen. För barnens skull.

I de fall när någon förälder, efter utredning, visar sig direkt olämplig som vårdnadshavare ska det finnas möjlighet till individuella avvikelser. Hur detta ska se ut ligger inom Försäkringskassans utredningsuppdrag. Självklart så ska det också vara så att där det bara finns en förälder så tillfaller hela försäkringen henom.

Det finns en föreställning om att familjen förlorar ekonomiskt på att pappa skulle vara hemma. I en rapport, ”De jämställda föräldrarna”, från Försäkringskassan, redovisas en analys av hur kvinnors och mäns inkomster har olika betydelse. I rapporten framhålls att även om mamman har den största inkomsten så är det hon som stannar hemma. Försäkringskassan drar slutsatsen att ”kön tydligt är den enskilt viktigaste förklaringen till hur föräldrar fördelar föräldrapenningdagarna mellan sig” – mycket viktigare än vem av föräldrarna som har högst inkomst.

Men har införandet av en, och senare två, pappamånader inte haft några konsekvenser? Jo, om vi betraktar utnyttjandet av försäkringen positivt så kan vi se att pappor utnyttjar i snitt 24 procent av försäkringsdagarna efter att två månader förskrevs till dem. Men, detta gäller under barnets första åtta år. Under barnets två första år tar papporna ut mindre, nämligen 17 procent i snitt. Och det är under barnets två första år som ansvarsfördelningen vad gäller jämställdhet anses grundläggas och befästas. I dagsläget är det dessutom ungefär 25 procent av papporna som inte tar ut någon dag alls under barnets första två år. Så ur ett något mer negativt perspektiv så går det att säga att denna delning av föräldraförsäkringen till och med haft konserverande effekter vad gäller könsuppdelningen.

Hur vi utformar försäkringen har således effekter på hur kvinnor och män utövar sitt faktiska föräldraskap – detta vet vi idag från den sammantagna forskningen och utredandet om föräldraförsäkringen. Det är alltså inte en fråga om gissningar, personliga köksbordsförhandlingar eller andra tyckanden. Det är fakta och kunskap.

Vetenskapliga studier, från både Sverige, Norge och Island, visar på positiva effekter av att papporna utnyttjar föräldraförsäkringen. Isländsk forskning visar att papporna trivs med att vara hemma med barnen och ju längre tid de varit hemma desto bättre är relationerna till barnen. Den svenska utredningen Män och jämställdhet (SOU 2014:6) säger att positiva effekter av att vara en närvarande förälder kan vara minskat riskbeteende, förbättrad hälsa och minskad dödlighet. I samma utredning framkommer det också att det som antagligen behövs för att öka mäns uttag av föräldraledighet är en individualisering av föräldraförsäkringen.

Flera politiska partier har stannat för en tredelning av föräldraförsäkringen, och refererar då ofta till den isländska utvecklingen. Men där har man nu tänkt om. Island kommer från 2015 införa individualiserad föräldraförsäkring då man där ser att en tredelning bara resulterar i att mammorna tar ut två tredjedelar och papporna en tredjedel. Tredelad föräldraförsäkring är inget förslag, det är en dålig kompromiss.

Vi vet att små justeringar med en månad hit eller dit i den svenska föräldraförsäkringen inte kommer leda till ökad jämställdhet, snarare tvärtom. Därför driver vi frågan om individualiserad föräldraförsäkring. För barnens skull och för föräldrarna. En individualiserad försäkring som utgår ifrån mer än en familjetyp.

Gudrun Schyman, talesperson och riksdagskandidat för Feministiskt initiativ

Lars Jalmert, professor och riksdagskandidat för Feministiskt initiativ