Den rådande nationalistiska säkerhetspolitiken fokuserar på försvarsmakten och på att skydda staten från externa potentiella hot, främst med militära medel. Den är traditionellt patriarkal och bygger på idén att det är män som med militära medel ska försvara och skydda nationen, dess kvinnor och barn.

Att kvinnor numera också tillåts bli soldater förändrar inte den underliggande ideologin. Mänsklig säkerhet innebär i stället en övergång från traditionell försvarspolitik till en säkerhetspolitik som innefattar andra samhälleliga insatser med förtroendeskapande civila åtgärder i centrum och säkerhet som frihet från våld i vardagen.

De militära organisationerna är inte utbildade att hantera hänsyn till de underliggande anledningarna till konflikterna. Det gör det omöjligt för dem att effektivt förhindra, förebygga och stoppa konflikter för att skapa fred.

Feministiskt initiativ menar därför att militära institutioner som planerar för krigshandlingar varken bör eller kan planera för fred och fredsbyggande insatser. Normen av dominans, våld och militära maktmedel ska brytas.

Klimatförändringar, brist på mat, vatten och social service är starkt bidragande faktorer till att såväl människor tvingas på flykt som till att väpnade konflikter uppstår. Inom Sveriges gränser har ingen dött i en väpnad konflikt på århundraden. Däremot har tusentals kvinnor dött genom mäns våld mot kvinnor.

Även mäns våld mot andra män är ett reellt säkerhetsproblem. Mer än en tredjedel av världens kvinnor har utsatts för fysiskt eller sexuellt våld av en partner och/eller sexuellt våld av en annan person än en partner (WHO 2013).

Enligt EU-statistik hör Sverige till de länder med högre nivå av mäns våld mot kvinnor än genomsnittet – närmare hälften av Sveriges kvinnor uppger sig utsatta (FRA 2014). Trots etablerad kunskap handlar den etablerade säkerhetspolitiken i Sverige i dag fortsatt främst om nationella yttre hot.

Vi vill ha en alliansfrihet och motsätter oss således ett eventuellt svenskt medlemskap i Nato då det är en säkerhetsgemenskap som bygger på militära medel, inklusive kärnvapen. Vi motsätter oss därmed även all form av närmande till Nato i form av värdlandsavtal, bidragande i Nato-övningar samt andra samarbeten som är menade att öka militarismen globalt. I stället för en militär värnplikt vill vi ha en frivillig civil utbildning för ökad beredskap att hantera olika slags säkerhetshot.

En feministisk säkerhetspolitik ska motverka orsaker till väpnade konflikter som fattigdom, ojämn resursfördelning, förtryck, marginalisering, maktlöshet och ojämlikhet. Militär upprustning stjäl pengar från social upprustning. Enligt Sipri, Stockholm International Peace Research Institute, fortsätter världens militära utgifter att öka till 1 686 miljarder dollar, cirka 4,3 miljarder dagligen!

Militär kapprustning står mot ökad välfärd och globala satsningar på miljömål och hållbar utveckling. I Sverige står stridsflygplan och upprustning på Gotland mot sjukvård, inte minst förlossningsvård, och fungerande infrastruktur i glesbygd. Vi vill omfördela från dödande till födande.

Feministiskt initiativ strävar efter total global nedrustning, från små och lätta vapen, exempelvis pistoler och gevär, till kärnvapen. Nedrustning är nödvändigt även utifrån perspektivet att väpnade konflikter innebär en enorm belastning på miljön. Det låter sig inte göras över en natt, men någonstans måste vi börja. Vår feministiska säkerhetsanalys har som utgångspunkt mänsklig säkerhet där hot mot individer och inte stater är centralt.

Därför strävar vi efter att successivt ersätta den traditionella säkerhetspolitiken som utgår från en nationalstatscentrerad världsbild med fokus på hållbar fred, kroppslig integritet, människors frihet till aktörskap samt kvinnors, mäns och transpersoners rätt och frihet att vara autonoma individer i livets alla faser och rum.