Debatt: Fattigdomen bland barn i Stockholm sjunker inte

Enligt Rädda barnens senaste undersökning sjunker barnfattigdomen långsiktigt i Sveriges största kommun – Stockholm – samtidigt som den visar att utsattheten bland barn i Malmö ökar. Men rapporten är missvisande, menar Linda Hellquist, Generalsekreterare för Giving People.

Mörkertalet av ekonomiskt och socialt utsatta barnfamiljer är stort. Vi har sett en kraftig ökning av flyktingar bara de senaste åren. Följden av den ökade invandringen till Sverige under de senaste åren finns inte representerade i statistiken eftersom undersökningen endast sträcker sig till och med år 2012. Vi har även sett en ökning av antalet hushåll bestående av endast en förälder med barn, senaste siffrorna i Rädda barnens rapport som berör barn som växer upp med en ensamstående förälder är från 2010. Redan då påvisades en ökning av ensamhushåll med barn med ca 36 procent jämfört med 90-talets början. Vår bedömning är att dessa hushåll fortsatt öka i antal och skapat en stor ekonomiskt utsatt målgrupp. Samtidigt som långtidsarbetslösheten och långtidssjukskrivningar till följd av psykisk och fysisk ohälsa ökar så minskar även hushållens inkomster.

På Giving People ser vi en mycket jämn fördelning av sökande från landets tre största kommuner, Stockholm, Malmö och Göteborg. Dessa tre städer är tydligt överrepresenterade även om vi får ta emot rop på hjälp från hela Sverige. Oavsett vart den sökande bor är våra hjälpsökande i de flesta fall en svenskfödd, ensamstående kvinna mellan 25-45 år som deltidsarbetar eller är föräldraledig. Anledningen till att man behöver hjälp beror inte sällan på en separation som lämnat sökande med för dyr bostad och minskad inkomst eller ett tillfälligt inkomstbortfall på grund av egen sjukdom eller vabb. Det står mycket tydligt att väldigt många barnfamiljer saknar buffert för att klara ökade kostnader även under en kort period. Detta är för oss en otroligt viktig målgrupp att nå ut till då det är här vi med relativt enkla insatser kan förhindra en långsiktig ekonomisk utsatthet. En målgrupp med ett kortsiktigt behov och ofta ett akut behov av hjälp. Risken är stor att denna målgrupp därför inte representeras rättvist i statistiken.

Vi borde kanske därför frångå att mäta hushållens medelinkomst för att istället fokusera på det individuella behovet av hjälp för att ge en aktuell siffra på hur många som faktiskt befinner sig i både lång- och kortsiktig ekonomisk utsatthet. Med så många hushåll som balanserar på gränsen till att kunna klara sin ekonomi utan egen möjlighet att kunna hantera oväntade utgifter krävs nya verktyg för att ge en rättvis bild av vem som är ekonomiskt utsatt.

För oss som möter dessa familjer dagligen står det tydligt att utsattheten är mer utbredd än vad statistiken visar!