Debatt: Faran i minimalismen

Jag har samtidigt fått en större medvetenhet om miljön och bytt ut det mesta till ekologiskt, hållbart och investerat i produkter av andra material än tidigare.

Jag har också jobbat mycket med självutveckling och mindfulness. Något som gjort att jag blivit mer intuitiv och i kontakt med mig själv. Jag försöker att inte döma mig själv och komma ihåg att detta är en resa där jag inte nått eller kanske inte någonsin kommer att uppnå perfektion.

Jag börjar dock forma en insikt som jag känner borde delas med fler då jag inte tror att jag är ensam om detta beteende. Jag har under dessa år hört mig själv säga saker som, “Jag älskar att rensa ut så att jag kan fylla på med nytt.” Detta är ju helt vidrigt ur miljösynpunkt, totalt förkastligt. Om allt egentligen går ut på att konsumera mera för att låtsas eller lura mig själv att jag konsumerar hållbart och långsiktigt – har jag alls ändrat mitt köpbeteende?

Jag har tänkt på det här mycket den senaste tiden och försökt konsumera medvetet. Men det är svårt för mig, då influencers och företag vet vad jag går igång på. Jag känner mig sönderläst. Jag är en öppen bok på så många sätt. Jag måste lugna mig själv och tänka efter. Varför känner jag att jag behöver och varför vill jag ha? Vad är sant på riktigt och vad har jag lurat mig själv att tänka? Jag måste bromsa mig själv. Se och ta till mig, sedan gå hem och vänta. Reflektera i dagar eller veckor för att sedan återkomma eller avstå.

Jag möblerar om, drar handen längs med mina återstående plagg i garderoben. Varför behöver jag fylla på? Varför behöver jag byta ut detta ting? Vad “sparks joy” idag och imorgon? Vad behöver jag inte? Efter att ha upplevt den kick det ger och den tillfredsställelse jag känner i kroppen och hur lugn min hjärna blir när jag rensar ut något har det nästan blivit som en drog. Jag vill ha färre och färre saker och mer och mer luft och lugn.

Jag har ett vindsförråd som knappt gömmer några av mina egna saker längre. Jag flyttar mig mellan hemmets olika kategorier. Kökstillbehör, böcker, kläder. Jag går runt i de olika rummen på jakt efter något att skänka till närmaste second hand affär. Jag skalar av så att bara den innersta essensen ska finnas kvar. Detta är helt ljuvligt.

Samtidigt har jag inte gjort så väldigt mycket åt mitt brinnande köpintresse. Det är svårt att inspireras av andra och ändå fortsätta spara pengar och andas. Att sitta nöjd utan att äga den där jackan eller det där väldoftande ljuset. Jag har förändrat mina konsumtionsvanor så till vida att jag köper mer till andra, jag köper mer förbrukningsvaror och mer platsbunden inredning. Jag köper inga böcker längre. Jag kollar andrahandsmarknaden först om jag verkligen behöver något. Jag reser inte just nu men drömmer om att lägga mer pengar på resor och upplevelser i framtiden. Jag är just nu på en plats i livet där jag inte rör mig med särskilt mycket pengar, ändå har jag börjat spara. Så jag investerar i en framtid.

Jag drömmer mycket om att alltid ha färska snittblommor i hemmet. Varför kan jag inte bara gå ut och plocka några? Jag drömmer fortfarande mycket om stugan på landet, med kakelugn och frid. Min livslånga dröm som aldrig släpper taget, en dag ska jag sitta där på stugans trapp och dricka mitt morgonkaffe.

Förändringen jag har gjort innebär att jag ifrågasätter mig själv ständigt. Jag fortsätter att ha ganska svårt för att vara snäll mot mig själv och inte döma. Det är en tuff och häftig resa att förändra mönster som skapats under hela mitt liv. Det är utmanande att ha en målbild som är så svår att nå, men det är också magiskt de gånger jag touchar den. De gånger när jag gör något bra för miljön och för mig själv.

Mina stora inspiratörer på den här resan har varit och är minimalisterna och Marie Kondo. Jag har ändå fortsatt att konsumera. Jag önskar mig just nu till exempel ett mobilfodral från Pela, en svart t-shirt och någon härligt somrig klänning. Jag vill fortfarande vara vacker och trendig. Jag har en del föremål som inte fyller någon funktion i mitt liv men som ändå är kvar. Just nu är det helt okej att det är så. Jag är på en resa. En minimalistisk och förhoppningsvis mer miljömedveten resa. En kollektiv resa, välkommen att följa med!