Debatt: EU måste förbereda sig på en desperat Orbán

När valen närmar sig tenderar auktoritära ledare, som döljer sig bakom en tunn demokratisk fasad, att fabricera ”fiender” som de kan ställa sig i kontrast till – som problemlösare och nationens räddare. De skyller på utländska krafter och påstår att det pågår konspirationer för att underminera nationens stabilitet, säkerhet och traditioner. Det är en välanvänd taktik – och en som Ungerns Viktor Orbán behärskar särskilt väl.

Sedan han återvände till makten 2010 har den ungerske premiärministerns regeringskoalition Fidesz-KDNP regelbundet skapat illusoriska fiendebilder i politiskt syfte. 

År 2014 var den yttre fienden ”utländska aktörer” som påstods vilja ”ta kontroll” över vanliga ungrare. 

År 2018 var det den ungerskfödda amerikanske filantropen George Soros som framställdessom huvudfiende – med framträdande plats på affischer, flygblad och i regeringstrogna medier – där han anklagades för att planera ett ”frontalangrepp” mot den ungerska staten. 

Och år 2022 var det civilsamhället och oberoende medier som anklagades för att samarbeta med USA:s allierade i syfte att ”manipulera” den globala pressrapporteringen om utvecklingen i Ungern.

Om drygt ett år kommer landets medborgare åter att avlägga sitt domslut vid valurnorna. Opinionsundersökningar tyder på att ett uppstickarparti, lett av Péter Magyar, kan komma att fälla premiärministern. Magyars Tisza har vunnit betydande terräng under det senaste året och har uppnått imponerande resultat från start i valet till Europaparlamentet 2024 och ökat allmänhetens stöd för kampanjen som fokuserar på behovet av att städa upp i Ungerns politiska system. 

För Orbán utgör Magyar ett nytt och besvärande problem. Till skillnad från tidigare motståndare, som har blivit måltavlor på grund av sin politiska bakgrund eller koppling till kritiska institutioner, är Magyar en del av Fidesz-familjen. Han var gift med Orbáns tidigare justitieminister Judit Varga och har länge varit en allierad till den styrande eliten. Hans genombrott, som en politiker som realistiskt sett skulle kunna avsätta Orbán 2026, har gjort offensiva åtgärder, som fungerat i tidigare valcykler, oförenliga eller ineffektiva.

Ändå har Fidesz propagandamaskin under de senaste veckorna försökt, och misslyckats, att anklaga Magyar och andra – ”köpta politiker, domare, journalister, falska icke-statliga organisationer och politiska aktivister” – för att planera att ”störta den ungerska demokratin”. Dessa kampanjer, som drivs genom ett nätverk av regeringstrogna medier – vilka tillsammans utgör majoriteten av landets informationsutrymme – har försökt smutskasta Magyar som en ”marionett” för utländska intressen. I sitt årliga tal till nationen i februari beskrev Orbán honom och andra som ”skadedjur (som) överlevt vintern” och lovade att ”montera ned” deras finansiella nätverk.

Biter inte längre på samma sätt som tidigare. 

Men attackerna på syndabockar – en dimridå som regelbundet används för att avleda folkets frustration från problem som en vacklande ekonomi och en överbelastad sjukvård – biter inte längre på samma sätt som tidigare. 

Även om George Soros fortfarande står i centrum för Fidesz-KDNP:s propaganda, är verkligheten den att han numera är 94 år, till stor del har dragit sig tillbaka från offentligheten och inte längre fungerar som den röstmagnet han en gång var för regeringskoalitionen. Den senaste tidens angrepp och felaktiga information från regeringen, bland annat från EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska folkpartiets gruppledare Manfred Weber, har inte heller fått något gensvar – och de förnekar det faktum att de flesta ungrare är proeuropeiska och till en överväldigande majoritet är för ett fortsatt EU-medlemskap. 

Angrepp på Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, i samband med EU:s finansiering och säkerhet, lyckas inte heller locka väljare från Magyars rörelse.

Detta har lett till att en alltmer desperat Orbán har breddat sin attack och lutat sig mot mer extrema – och alltmer auktoritära – taktiker i ett försök att klamra sig fast vid makten. Skapandet och det efterföljande utnyttjandet av en statlig institution – Kontoret för nationell suveränitet – för att rikta in sig på politiska motståndare, oberoende medier, icke-statliga organisationer och andra kritiska röster, är ett bevis på den styrande koalitionens inriktning inför själva kampanjen. 

Premiärministerns utnyttjande av indragningen av USAID:s utvecklingsmedel – för att framställa oberoende medier i Ungern som en korruptionshärva och underblåsa fientligheten mot journalister och aktivister som finansieras av utländska medel – har ytterligare ökat oron bland ungrarna för hur långt han är beredd att gå för att upprätthålla sitt styre och om landets redan försvagade demokratiska apparat kan överleva ytterligare angrepp. 

Det återstår att se om Orbán är beredd att ta steget fullt ut och tillåta att demokratin undergrävs. Dock visar granskningar från det oberoende nyhetsmediet Direkt36 på ett samordnat och oroande, djupt rotat nätverk av självförhärligande och maktbevarande. Detta sträcker sig utanför Ungerns gränser och omfattar samordning med Europas radikala höger och autokratiska ledare i öst, i form av penningtvätt och mellanhandsfinansiering av partier i den patriotiska gruppen i Europaparlamentet. 

EU, som i åratal har skjutit ”Orbán-problemet” framför sig, kan stå inför en riskfylld situation 2026. Om man avvaktar och låter den ungerske premiärministern ytterligare urholka och kapa sitt lands demokrati kan vi mycket väl få se ett fullständigt statligt maktövertagande utspelas i ett EU-medlemsland. 

Den tillträdande tyska förbundskanslern Friedrich Merz har redan känt av denna fara och har under de senaste veckorna uppmanat EU att vara mer ”konsekvent” i sin tillämpning av ”överträdelseförfaranden”.

En annan väg till styrka, ur ett europeiskt perspektiv, ligger i att begränsa Ungerns rösträtt i Europeiska rådet. 

Omkring 22 miljarder euro i EU-medel – motsvarande elva procent av Ungerns beräknade BNP 2024 – har hållits inne från Orbans regering, som svar på pågående brott mot rättsstatsprincipen. Detta är en hävstång som måste fortsätta att användas för att säkerställa att valet 2026 utkämpas på ett fritt sätt. 

En annan väg till styrka, ur ett europeiskt perspektiv, ligger i att begränsa Ungerns rösträtt i Europeiska rådet. Europaparlamentet inledde ett arbete i denna riktning 2018, och som Mertz och andra sedan dess har föreslagit är detta något som bör ses över för att förhindra ytterligare demokratisk vandalism i Ungern.

De kommande tolv månaderna kommer att vara avgörande, både för ungrarna och för det bredare europeiska projektet. Klarsynta ingripanden från EU och andra demokrater i det internationella samfundet har potential att hålla tillbaka Orbán, se till att landets parlamentsval utkämpas i ett renare informationsutrymme och, vilket är avgörande, hindra alla planerade försök att undergräva demokratin i en europeisk medlemsstat.