EU är avgörande för en bättre framtid

När Berlinmuren föll för trettio år sedan talade en del om ”slutet på historien”. Nu hade demokratin inlett sitt ostoppbara segertåg. Marknadsekonomin och de grundprinciper som utmärker västerländska välfärdsstater skulle genom sin egen överlägsenhet sprida sig till land efter land, och diktaturer i alla dess former skulle falla. Det var bara en fråga om tid.

Länge såg den berättelsen ut att i huvudsak kunna vara sann. EU utvidgades i olika omgångar. När Sverige gick med 1995 var vi femton medlemsländer. Drygt tjugo år senare var vi 28. Demokrati och mänskliga rättigheter spred sig som ett löfte över världen.

Idag är situationen dessvärre helt annorlunda. Populistiska, högerextrema, religiösa och auktoritära nationalistiska krafter vinner mark i land efter land, även inom EU och i EU:s absoluta närhet. EU:s inflytande och ställning är inte längre självklar. Populistiska krafter använder EU som slagträ, stora länder utanför EU vill inte att EU ska växa sig ännu starkare och geopolitiskt finns intresse av att försöka hindra fler länder från att ansluta sig. Det är tydligt hur dessa intressen gör allt för att splittra unionen. Vi ser just nu, med stor oro på hur Storbritannien är på väg att lämna EU efter en folkomröstning fylld av osakliga argument och medveten desinformation.

När det svenska folket röstade för att gå med i den Europeiska Unionen 1995 var Miljöpartiet emot ett medlemskap. Miljöpartiet såg vid den här tidpunkten risker med att föra den demokratiska makten längre bort från medborgarna. Idag ser vi det annorlunda. Det demokratiska underskottet inom EU jobbar vi bäst emot genom att aktivt delta i EU:s inre arbete med kraft och engagemang, inte minst i Europaparlamentet som har fått betydligt utökad makt sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Men framför allt ser vi idag att det främsta hotet mot demokratin inte kommer från EU, utan från starka krafter utanför EU som försöker splittra unionen. Vi är övertygade om att EU behövs idag för att stå upp och försvara demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatens principer, medias och civilsamhällets frihet, kvinnors rättigheter och inte minst för att gå i frontlinjen i kampen mot klimatförändringarna. Vi är övertygade om att dessa livsviktiga värden försvaras bäst om vi gör det tillsammans, inte varje land för sig. Vi ser med den största oro på den politik som förs i USA, Ryssland, Kina, och i länder i Mellanöstern och Latinamerika där religiösa föreställningar blandas in i det politiska styret, där murar byggs, där man talar alltmer om nationalism, ifrågasätter vetenskap, där övervakning av medborgare skärps, och yttrandefrihet och medias frihet inskränks eller ifrågasätts kontinuerligt.

Klimatkrisen är ett av många exempel på varför ett starkt EU är helt nödvändigt i världen idag. När USA lämnar Parisavtalet kommer EU vara den enda och tyngsta aktören för att hålla uppe pressen på andra länder för att ställa om vårt samhälle tillräckligt snabbt och tillräckligt mycket. Hur lyckosamma de kommande fem åren är, kommer helt att bero på hur vi tillsammans klarar av att axla ansvaret för klimatet. Kommissionens och Europaparlamentets innevarande mandatperiod, 2019-2024, är avgörande om vi ska nå de klimatmål vi enats om i Parisavtalet.

Dessvärre har EU:s klimatambitioner, knappt ett halvår in på mandatperioden, bidragit till mer oro än hopp. Målet om nettonollutsläpp till 2050 har blockerats i rådet av medlemsländerna, samtidigt som den tillträdande kommissionen föreslår tillväxtstrategier som kläs i ord om grön omställning. Därför behövs gröna runt alla förhandlingsbord, i Europaparlamentet, i regeringsförhandlingar och riksdagens EU-nämnd där vi kämpar för höjda ambitioner.

När vi i Sverige röstade om medlemskap i EU 1994, pågick ett blodigt krig i forna Jugoslavien. Idag är två av de stater, som bildades i och med freden, medlemmar i EU. Samtliga övriga länder är kandidatländer eller potentiella kandidatländer till medlemskap, och för dem är medlemskapet ett löfte om fred, välstånd och möjlighet till försoning. Sverigedemokraterna var vid tiden för folkomröstningen ansett som ett nynazistiskt parti som lämnades utanför debatten. Idag är de en del av det nya konservativa blocket i svensk politik och de har helt nyligen tonat ner sin EU-fientlighet. Inspirerade av Lega, Nationella Fronten och andra framgångsrika högernationalistiska partier som man gör gemensam sak med i Europa, är man beredd att försvaga de värden som EU vilar på, samtidigt som man vill använda EU för egna syften. För att bygga murar, hindra flyktingar från att ta sig över Medelhavet från kriget i Syrien till freden i Europa, begränsa kvinnors makt över sina egna kroppar, bromsa klimatomställningen och låta fossila intressen fortsätta kontrollera EU.

I det spanska valet i helgen fördubblades högerextrema Vox och är nu Spaniens tredje största parti. Vi är djupt oroade över den högernationalistiska och populistiska vågen som sköljer genom unionens medlemsländer. Ännu mer oroande är att traditionella högerpartier, som tidigare talat om medmänsklighet och humanism, nu talar om att avveckla asylrätten och bromsa klimatomställningen tillsammans med Sverigedemokraterna, Nationella Fronten och Lega.

Miljöpartiet ser att ett annat EU är möjligt. Lösningen på EU:s gemensamma problem är inte att skapa klyftor mellan människor, sprida hat, nationalism och protektionism och ge sken av att man kan återskapa en gårdag som inte längre finns. Miljöpartiet ser istället framåt. Vi tror att EU kan vara en avgörande kraft för en bättre framtid.

En framtid där vi snabbt tar oss bort från dagens situation där EU behöver importera över hälften av sin energi i form av fossila bränslen från främst Ryssland, men även Saudiarabien, Qatar eller Kazakstan. Vi vill istället se en energiunion av 100 procent egenproducerad, förnybar energi, som gör EU oberoende av auktoritära regimer, både av klimatskäl och säkerhetspolitiska skäl. Vi vill se en fungerande tågunion där det är lättare att ta tåget än flyget inom EU. Vi vill se en union som fortsätter att sprida och exportera stabilitet och fred, inte en union där murar och inskränkning i människors mänskliga rättigheter blir svaret på vår tids svåra frågor.

Bara tillsammans har vi möjligheten och förmågan att finna vägen framåt mot ett grönare och mer humant Europa. Inför klimathotet och i en allt mer osäker och kaotisk omvärld är vår övertygelse att ensam är inte stark. Bara tillsammans kan EU:s medlemsländer ge barn och unga hopp om en bättre och hållbar värld.
///

Isabella Lövin, språkrör för Miljöpartiet de gröna

Alice Bah Kuhnke, Europaparlamentariker för Miljöpartiet de gröna

Pär Holmgren, Europaparlamentariker för Miljöpartiet de gröna

Amanda Palmstierna, riksdagsledamot för Miljöpartiet de gröna

Aida Badeli, språkrör för Grön Ungdom