Utbildning
Debatt: Ett svek att avveckla studiestartsstödet
För de individer som studiestartsstödett berör, är det en avgörande möjlighet till ett bättre liv, menar rektor Anneli Dahlqvist.
Dagens ETC
Regeringen har beslutat att studiestartsstödet ska avvecklas från 2026. Det riskerar att få allvarliga konsekvenser för tusentals individer med kort utbildningsbakgrund som behöver ta sig in i arbetslivet.
Istället för att sopa problemen i de egna leden under mattan vill vi se en reform som utgår från människors behov och rätt att utvecklas.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.
Under 2023 fick 4 700 personer studiestartsstöd, enligt en CSN-rapport. Av dem var 75 procent kvinnor. Totalt låg det utbetalda beloppet 2023 på 263 miljoner. Hela studiestödsbudgetposten för 2025 ligger på ca 33,8 miljarder kronor. Studiestartsstödet motsvarar alltså drygt en procent av det.
Studiestartsstödet innebär möjligheter för individer som står längst ifrån arbete. Föga förvånande var det de små kommunerna som hade högst medelsanvändning förra året. I Motala, där Bona folkhögskola finns, tog det tilldelade stödet slut och människor med behov blev utan. I andra kommuner användes inte medlen alls, eller bara delvis.
Beslutet att avveckla studiestartsstödet är anmärkningsvärt, och grundar sig på att ”det finns tydliga indikationer på att stödet inte går till avsedd målgrupp” (prop. 204/2025:1, utgiftsområde 15). Men i Riksrevisionens granskningsrapport framkommer att stödet inte har nått sin målgrupp i tillräcklig utsträckning på grund av hur det har hanterats av regeringen, statliga myndigheter och kommuner som administrerar det. Problemet ligger inte i stödet i sig.
Riksrevisionen skriver bland annat att Arbetsförmedlingen brister i sin anvisning, det vill säga att anvisningar riktas till personer som inte kan få stödet. De konstaterar vidare att Arbetsförmedlingens samverkan med kommunerna brister och att det saknas ett effektivt informationsutbyte mellan dem, kommunerna och andra utbildningsaktörer, såsom folkhögskolorna, när det kommer till individer som har behov av studiestartsstödet.
För de individer det berör, är det en avgörande möjlighet till ett bättre liv.
Regeringen kritiseras för bristande styrning och att regelverken för individens försörjning vid reguljära studier är komplicerade. Riksrevisionen ger rekommendationer till Arbetsförmedlingen och regeringen för att skärpa upp hanteringen av stödet.
Det är allvarligt att det är den offentliga förvaltningen som misslyckas med att nå rätt personer. Och därför är det fel att avveckla stödet. Istället bör regeringen reformera och förbättra det. Genom att:
• Förenkla informationen om stödet för att fler individer ska kunna ta del av det.
• Förbättra styrningen och uppföljningsmekanismer hos Arbetsförmedlingen och kommunerna för att säkra att stödet når rätt grupp.
• Stärka ansvarskedjan och ansvarsutkrävandet inom berörda myndigheter och aktörer, och skapa incitament för att kommuner snabbt ska återlämna outnyttjade medel.
• Införa fler omfördelningstillfällen av medel (idag en gång/år) för att säkerställa att resurserna hamnar där de behövs mest.
Om stödet avskaffas, vilka alternativ finns det för den här gruppen? Det omställningsstöd som diskuteras riktar sig inte till de som behöver kompletterande grundläggande utbildning för att komma in på arbetsmarknaden. Ska de lämnas åt sitt öde?
Regeringen behöver ta ansvar och förbättra studiestartsstödet istället för att avveckla. Det är en liten del av studiestödssystemet, men för de individer det berör, är det en avgörande möjlighet till ett bättre liv.
Ämnen i artikeln
Kommentarer
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler. Läs reglerna innan du deltar i diskussionen. Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.