Debatt: Ett guldläge för EU-kommissionen att rädda Östersjön

Östersjön står på randen till kollaps. Det borde inte vara så, efter årtionden av gemensam förvaltning och lagar som omfattas av alla EU-länder. Men ändå har torsken, vår viktigaste matfisk, i stort sett fiskats ut från vårt gemensamma innanhav. Nu har strömmingen och skarpsillsbestånden krympt till alarmerande nivåer och allt färre laxar överlever i havet. Hela ekosystemet är i obalans, och många av djuren i Östersjön är onormalt magra. 

Skälen till detta är många. Övergödningen har lett till ett område stort som Danmark av död botten; doften av svavel är outhärdlig när stormar river upp det syrefria vattnet mot ytan. Klimatkrisen har redan gjort havet mycket varmare och surare vilket stressar allt marint liv.  

Åtgärderna vårt hav så desperat behöver.


Vi har dessutom plastföroreningar och långlivade miljögifter som PCB och dioxiner som inte försvinner från fet fisk trots att ämnen varit förbjudna länge. Nu läggs också PFAS till kemikaliesoppan. Och som om det inte vore nog har vi även den ryska skuggflottan som trafikerat vårt hav sedan invasionen av Ukraina, med gamla och skrotfärdiga fartyg som närsomhelst kan orsaka förödande oljekatastrofer. 

Läget för Östersjön är akut och vi behöver agera kraftfullt och omedelbart. 


De gröna i EU-parlamentet röstade för Ursula von der Leyen som kommissionsordförande för att hon lovat stå upp för klimatet och demokratin, men även för att hon lovade att ta fram ett omfattande paket av åtgärder för att förbättra tillstånden i EU:s hav – en havspakt. Den här veckan, under EU-kommissionens havsdagar, kommer innehållet i den kommande pakten att diskuteras. Nu finns en unik möjlighet för EU att ta ett omtag för Östersjön och genomföra de åtgärder vårt hav så desperat behöver.


För att förbättra tillståndet i Östersjön krävs inget mindre än ett paradigmskifte i havspolitiken. Hur industrier, jordbruk och samhällen påverkar vattendragen som sedan rinner ut i havet måste också bli en del av havspolitiken. Vi gröna i EU-länderna kring Östersjön kräver därför en rad åtgärder för vårt innanhav, men också för EU:s havspakt.

Vi ställer höga krav på EU-kommissionen att agera och här kan även den svenska regeringen hjälpa till att öka pressen. Vi vill se:


• En räddningsplan för Östersjön. Business as usual kommer inte att rädda Östersjön, årliga fiskekvotförhandlingar måste få ett slut, en ny återhämtningsplan där ekosystemets gränser sätter ramarna för beslut och risktagande måste tas fram snarast möjligt. 



• Juridiskt bindande mål för alla havsrelaterade politikområden. På samma vis som EU:s klimatlag styr mot EU:s klimatmål, måste en övergripande havslag samordna och tydliggöra havspolitiken inom ramen för havspakten.



• Ett stopp för storskalig industritrålning för djurfoderproduktion. Fisken behövs inte bara för att hålla havet levande, den är dessutom i dessa geopolitiskt osäkra tider en livsmedelstillgång som inte kan och får riskeras för att göra foder till päls- och laxfarmar.  



• 30 procent skyddade marina områden och tio procent strikt skyddade områden. Att låta naturen vila är en säkerhetsåtgärd som måste ges prioritet.



• Tillämpning av försiktighetsprincipen och ekosystemansatsen. Det Internationella havsforskningsrådet (ICES) måste tillfrågas om rådgivning hur vi kan återuppbygga Östersjöns motståndskraft i ljuset av ett snabbt förändrat klimat, inte bes om råd för maximala årliga fiskekvoter 



• En strategi för att ändra arbetsformerna från fiskförvaltning till havsförvaltning. Politiken som påverkar havet organiseras idag i silos vilket skapar otydlig ansvarsfördelning. EU har en havskommissionär utan en motpart på nationell nivå. Till exempel hanteras havsfrågor av både miljöministrar och fiskeministrar, istället för att samlas under ett gemensamt paraply.



Miljöpartiet gick till val på att få till en havslag på EU-nivå. Havspakten som denna vecka diskuteras i EU-kommissionen är förhoppningsvis ett första steg på vägen mot en sådan. EU har stora möjligheter att skapa förändring för det hav vi i Sverige älskar. 


För att vända utvecklingen i Östersjön krävs kraftfulla och omedelbara åtgärder. Vi måste samarbeta över nationsgränser och säkerställa att alla faktorer som påverkar havets hälsa tas med i beräkningen. Åtta av EU:s medlemsländer omger Östersjön, vilket ger oss en unik möjlighet att åstadkomma verklig förändring. EU har nu en chans att visa ledarskap genom att införa dessa åtgärder i havspakten. Den svenska regeringen måste använda alla tillgängliga medel och forum för att pressa kommissionen i rätt riktning. 


Kommissionen står nu inför ett historiskt tillfälle att rädda Östersjön – denna chans får inte gå förlorad. Den här veckan skriver jag och med mina gröna kollegor debattartiklar i länderna runt Östersjön för att uppmana våra regeringar och EU-kommissionen att agera – nu.


Isabella Lövin (Miljöpartiet)
EU-parlamentariker och ledamot i fiskeriutskottet


Ville Niinistö (Vihreä liitto)
Grön EU-parlamentariker från Finland 


Rasmus Nordqvist (Socialistisk Folkeparti)
Grön EU-parlamentariker från Danmark


Rasmus Andersen (Bündnis 90/Die Grünen)
Grön EU-parlamentariker från Tyskland


Urszula Zielińska (Partia Zieloni)
Parlamentsledamot i Polen och språkrör för Polens gröna parti


Evelyn Sepp (Eestimaa Rohelised)
Språkrör för Estlands gröna parti


Martins Stakis (Progresīvie)
Grön EU-parlamentariker från Lettland


Virginjus Sinkevičius (Demokratų sąjunga ”Vardan Lietuvos“)
Grön EU-parlamentariker från Litauen