Hoppa till innehållet

Debatt

Erik Wiklund: En fara för demokratin

ETC Stockholm

De fackliga rättigheterna är en självklar del av den svenska demokratin. Men när SEKO lade strejkvarsel började Posten och andra företag undergräva de fackliga representanternas arbete. Det här är en samordnad attack från arbetsgivarorganisationen Almega, skriver Alexander Lindholm, SEKO Stockholm.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC Stockholm som står för åsikten.

De fackliga rättigheterna är en självklar del av den svenska demokratin. Men när SEKO lade strejkvarsel började Posten och andra före­tag undergräva de fackliga representanternas arbete. Det här är en samordnad attack från arbets­givarorganisationen Almega, skriver Alexander Lindholm, SEKO Stockholm.

Demokratins genombrott i Sverige hade aldrig kommit utan fackföreningar. Än idag är uppbyggande av fackföreningar en av de säkraste metoderna för att få till en fredlig övergång till ett demokratiskt statsskick i diktaturer. De fackliga rättigheter vi har i Sverige är en garant för att vålds­bejakande ideologier från såväl höger som vänster inte kan få fäste på arbetsplatser, det finns alltid en förhandlingsväg och en möjlighet till dialog mellan löntagare och arbetsgivare.

Det har inte undgått någon som hängt med i samhällsdebatten att SEKO lade ett strejkvarsel på avtalsområde kommunikation för exakt två veckor sedan idag. Det bör inte heller ha undgått någon hur Posten agerade efter det. Chefer gick ut på kontor och berättade att man från och med nu skulle vägra facklig verksamhet på vissa arbetsplatser, man hotade att stänga ner fackligt förtroendevaldas mobiltelefoner och e-postadresser och man förbjöd alla anställda att ens prata om det konfliktvarsel som SEKO hade lagt. Allt detta innan strejk brutit ut. Detta kan inte annat än ses som ett brott mot såväl förtroendemanna­lagen som medbestämmandelagen.

Vad som fått mindre uppmärksamhet i media är att Posten inte var ensamma i sitt agerande. Menzies Aviation och Citymail vägrade även dem att låta SEKO informera om strejkvarslet och istället ägnade de tid och kraft åt att kartlägga SEKO-medlemmar. Det är självklart ett brott mot föreningsfriheten att avkräva besked om vilket fack man är medlem i. Menzies försökte även tvinga oorganiserade att skriva under tjänstgöringsförklaringar som garanterade strejkbryteri.

Även det mest otränade ögat kunde se att alla handlingar hos dessa företag var en samordnad attack från arbetsgivarorganisationen Almega. Formulären såg identiska ut med den enda skillnaden att det stod olika företagsnamn högst upp på pappret.

Det är inte vår avsikt att måla ut alla företag som är medlemmar i Almega som skurkar. Men Almega är en fackföreningsfientlig organisation, som i sin strävan att underminera oss, äventyrar den svenska modellen, och därmed skapar en farlig situation på arbetsplatserna där de demokratiska och dialoginriktade vägarna stängs. Hade det inte varit för den relativt starka arbetsrättslagstiftning som finns i Sverige hade vi haft begränsade möjligheter att organisera detta strejkvarsel. Men de lagarna vill Almega och andra nyliberala lobbyister å andra sidan luckra upp.

Man kan fråga sig om verkligen statligt ägda bolag borde vara medlemmar i Almega. Är Almegas agerande ett hot mot demokratin? Till viss del.

Alexander Lindholm
ordförande SEKO Stockholm

Ämnen i artikeln