Debatt: Elöverkänslighet bara erkänt på pappret

Enligt Hanno Essén, docent i teoretisk fysik, är mellan 1,5 och 3 procent av den svenska befolkningen elöverkänsliga. Att vara elöverkänslig innebär att inte tåla mötet med el. Elöverkänslighet är en erkänd funktionsnedsättning och arbetet för att öka tillgängligheten i samhället inkluderar alla, även personer med denna funktionsvariation. Men tillkortakommanden att öka tillgängligheten uppstår i mötet med elektricitet och elöverkänsliga.

År 2015 trädde en lagändring i kraft om bristande tillgänglighet. Detta innebar att det nu kan anses diskriminerande om tillgänglighet hos verksamheter brister. Det är samhällets intresse att möjliggöra att alla, oavsett funktionsnedsättning, ska ha samma möjligheter att vistas i samhället. Det kan bland annat röra sig om rullstolsramper till restauranger, ledsagning genom myndighetslokaler och hörselslingor i föreläsningssalar.

Eftersom elöverkänslighet är en erkänd funktionsnedsättning skulle även avsaknad av elsanerade myndighetslokaler eller liknande kunna ses som diskriminerande. Med hänsyn till att lagen om bristande tillgänglighet nu utvidgas finns nu möjligheterna för elöverkänsliga individer att hävda sin rätt till ett liv utan vardagliga hinder.

Men tyvärr har det visat sig att rättigheterna bara fungerar i teorin, inte i verkligheten på grund av avsaknaden av kunskap och förståelse för elöverkänsliga. Personer som upplever att de inte tål elektricitet är ofta tvungna att flytta eftersom att de inte kan vistas i närheten av mobilmaster och annan trådlös teknik.

De svårt drabbade personerna beskriver en situation där de i stort tvingas leva utanför samhället. Det är inte ovanligt att elöverkänsliga hamnar i svåra livskriser, där de kanske förlorar möjligheten till karriär, yrkesliv, socialt liv och sin bostad samtidigt som hen möts med misstro från samhället. Depression eller psykiska svårigheter följer lätt i spåren av den svåra situationen.

Det är viktigt att civilsamhället, myndigheter och övriga aktörer i samhället strävar efter ett tillgängligt samhälle för alla. Och den här miljörelaterade funktionsnedsättningen existerar och bör därför uppmärksammas i allra högsta grad. Vi bör skapa ett samhälle där elöverkänsliga individer inte hamnar i skuggan, utan arbeta mot ett samhälle som är anpassat för alla.