Debatt: Elever behöver också ”företagshälsovård”

Skolhuvudmannen har ansvar inte bara för personalens utan även för barnens arbetsmiljö, både i förskolan och skolan. Vi vet både av erfarenhet och vetenskap att arbetsmiljöarbetet behöver ske systematiskt och på flera plan och precis som för vuxna handlar det om allt från brandsäkerhet, hot och våld till organisatorisk och social arbetsmiljö. Ändå utbildas varken elever eller elevhälsopersonal i arbetsmiljö speciellt ofta.

Extra allvarligt är det att kommunerna som huvudmän dessutom överlåter ansvaret för förskoleelevernas hälsa till regionernas barnavårdscentraler som kanske har ett 20-tal skolor i sitt ”område” och cirka 500 förskolebarn inskrivna. Istället borde de införa en ”barnhälsa” i förskolorna på samma sätt som elevhälsa är en lagstadgad självklarhet i skolan.

Snabbfakta om arbetsmiljön i skolor:

Huvudmannen har ansvaret för skolans arbetsmiljö.

Alla elevers arbetsmiljö är skyddade av lagen.

Elever från årskurs sju och uppåt har rätt att utse elevskyddsombud.

Var fjärde lärare lider av stress­relaterade problem.

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljöarbetet.

Vanliga arbetsmiljöproblem i skolor är buller, dålig ventilation, hot och våld, ohälsosam arbetsbelastning, psykosociala problem och stress. I ”Projektrapport för Arbetsmiljöverkets nationella tillsyn av skolan 2013–2016” kunde Arbetsmiljöverket konstatera att det ofta finns brister när det gäller riskbedömningar och handlingsplaner. De menade att skolorna behöver utveckla system för att skapa en god arbetsmiljö eftersom det är en grundförutsättning för att förebygga olyckor och sjukdom och för att skapa en trygg arbetsplats och skolmiljö.

Folkhälsomyndigheten presenterade under våren sin rapport ”Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga?” Ärligt talat – det krävs ju ingen ”rocket science” för att räkna ut konsekvenserna av att det systematiska arbetsmiljöarbetet brister eller uteblir, både för personal och elever. Vi ser en ökad stress hos pedagoger, men också övrig personal på skolan, som har samma intensiva komprimerade tempo under läsåret. Varje skoldag är en kamp mot klockan för att hinna med allt som förväntas och enligt lag ska avklaras under en period mellan augusti och juni. De ökade psykiska ohälsotalen i skolans kontext är egentligen inget mysterium utan till stor del, som Folkhälsomyndigheten sammanfattar i sin rapport, beroende på att det finns brister i skolans strukturer i kombination med samhällsförändringar i förhållande till begreppet psykisk ohälsa.

Elevhälsans resurser behöver utökas för att skapa förutsättningar för att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med det systematiska arbetsmiljöarbetet som eleverna har lagstadgad rätt till – elevhälsan kan ses som elevernas ”företagshälsovård”.