Debatt: Ekonomisk otrygghet förvärrar psykisk ohälsa

För många männi­skor med psykisk ohälsa fungerar inte dagens sjukförsäkringssystem. I stället för att ge dessa människor en möjlighet utvecklas och bidra utifrån sina egna behov riskerar en otrygg ekonomisk situation att förvärra sjukdomsförloppet, skriver Anki Sandberg och Kjell Broström från Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH).

Det fanns en tid när landets medborgare litade på att om man blev sjuk så ställde samhället upp och såg till att man klarade sig och inte behövde lida nöd. Så är det inte längre. I alla fall inte om man är sjuk på ”fel” sätt.

I dag blir personer med psykisk ohälsa sjukskrivna längre och längre, i ett sjukförsäkringssystem som skapar oro och stress i stället för att stödja och skapa trygghet. Ersättningsnivåerna sjunker successivt i väntan på utredning, behandling och rehabilitering. Vi på NSPH har särskilt identifierat tre olika grupper av människor med psykisk ohälsa som far illa i socialförsäkringssystemet och som har ekonomisk otrygghet som gemensam nämnare.

Allt för många unga vuxna med psykisk ohälsa står i dag utanför arbetsmarknaden och majoriteten har en oavslutad skolgång (där skolan har misslyckats med att anpassa undervisningen till individen). NSPH tycker att man bör satsa på att först ge dessa ungdomar en ekonomisk trygghet. Därefter måste de få kontinuerligt stöd i både utbildning och arbete så att de kommer ut på arbetsmarknaden i sin egen takt, och därmed kan återta kontrollen över sina liv steg för steg.

Ett ökande antal personer i vårt samhälle kan inte arbeta på grund av stress, ångest eller depression. Men den psykiatriska vården är inte koordinerad med tidsgränserna i sjukförsäkringen och oron för att man inte ska klara av sin försörjning eller uppfylla kriterierna för fortsatt stöd ökar risken för en försämrad hälsa.

Många personer med sjukersättning och människor som är långtidssjukskrivna står långt ifrån arbetsmarknaden och saknar såväl sysselsättning som stöd och rehabilitering. På så vis blir de inlåsta i en tröstlös process. Tidsgränsen för hur länge en person får vara sjuk innan den blir utförsäkrad är för rigid för många med psykisk ohälsa – speciellt då många lever ett helt liv med sin sjukdom. Det är inte rimligt att inkomsten med tiden halveras och att man hänvisas till kommunalt försörjningsstöd (socialbidrag) när man är sjuk.

Av naturliga skäl har personer med psykisk ohälsa ofta svårt att leva upp till de villkor som kommunen ställer, exempelvis när handlar om att fylla i blanketter, föra kassabok och kontinuerligt söka arbete. I stället ger många upp. Då återstår alternativ som välgörenhet och stöd från närstående eller i värsta fall hemlöshet, utslagning eller kriminalitet. Vi på NSPH tycker inte att det ska vara så.

Om ingenting görs kommer dessa grupper att komma allt längre bort från arbetsmarknaden och bli än mer bidragsberoende.

Alldeles för mycket energi går åt till att överleva, när det egentligen borde handla om att alla ska kunna ha ett värdigt liv – oavsett sjukdom och arbetsförmåga.

En av NSPH:s grundläggande värderingar utgår från FN-deklarationen om alla människors lika rätt och värde.

Vi värnar om ett rättvist och solidariskt samhälle där vi ger varandra ömsesidigt stöd. Alla medborgare ska få möjlighet att utvecklas och bidra till samhällets utveckling, var och en utifrån sina egna unika förutsättningar.