Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Ekonomerna visar inte hela bilden

”Kom ihåg att vi inte förändrar samhället bara genom att diskutera ekonomi. Den verkliga förändringen skapar vi när vi går samman i våra lokalsamhällen och hjälper 
varandra”, skriver debattören.
”Kom ihåg att vi inte förändrar samhället bara genom att diskutera ekonomi. Den verkliga förändringen skapar vi när vi går samman i våra lokalsamhällen och hjälper 
varandra”, skriver debattören. Bild: Bild: Emil Langvad/TT

Dagens ETC

”Kom ihåg att vi inte förändrar samhället bara genom att diskutera ekonomi. Den verkliga förändringen skapar vi när vi går samman i våra lokalsamhällen och hjälper varandra”, skriver debattören.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Vi i Tillsammansskapet vill att fler flyktingar ska få stanna i Sverige. Anledningen är inte att vi vill kunna tjäna pengar på dem, utan att vi tycker att en ska ställa upp för dem som behöver hjälp. Därför borde det vara självklart med permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Nu har ”Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi” räknat på hur mycket det kostar att ta emot flyktingar. De har kommit fram till att en genomsnittlig flykting inte hinner bli ”lönsam” under sitt liv i Sverige, utan i stället kostar i genomsnitt 74 000 kronor per år. Det kommer vi nog ofta få höra från dem som vill att Sveriges gränser ska vara stängda. Problemet är att ekonomernas siffror inte visar hela bilden. Det är därför bra att veta ungefär hur de har räknat.

Ekonomerna räknar på hur mycket pengar som människor kostar och hur mycket de betalar tillbaka till samhället genom skatt och avgifter. Den som har hög lön betalar in mer skatt och avgifter än den som har låg lön. Det betyder att en börsmäklare ser ut att vara mer lönsam än en städare eller en undersköterska. Eftersom många som har flytt till Sverige har fått jobb med låga löner, menar ekonomerna därför att de inte är lönsamma.

Men ekonomerna missar något viktigt. Vad de inte visar är att de som jobbar skapar ett större värde än de får ut i lön. Nu pratar jag inte om skatt och sociala avgifter, som ju går till skolor, sjukvård och annat som är bra för oss alla. Nej, jag pratar om det värde som skapas av dem som jobbar, men som i stället går till dem som äger banker och andra storföretag.

Den som jobbar får inte betalt för hela sin arbetsdag, utan en del av värdet blir till vinst i företaget och räntor till bankerna. Bara i år väntas de svenska storföretagen dela ut 263 miljarder kronor till sina ägare.

Företagen hade aldrig kunnat göra sådana vinster utan undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter, barnskötare, städare, busschaufförer, taxichaufförer och hotell- och restaurangpersonal. Det här är ju väldigt viktiga jobb för hela samhället. Samtidigt är jobben ofta tunga och slitsamma. Ekonomerna tycker att dessa människor är mindre lönsamma, eftersom de har låga löner. Visst låter det konstigt?

Tino Sanandaji är en nationalekonom som skriver mycket om invandring. Jag frågade honom om det stämmer att ekonomerna ser lågutbildade som mindre lönsamma. Såhär svarade han:

”De som inte jobbar, jobbar deltid eller har låg lön och betalar in lite i skatt ses som att de betalar mindre i skatt, och implicit som mindre produktiva. Hur annars ska man se på det?”

Ja, det finns alltså ett annat sätt att se på det. Nämligen att det faktiskt är vanligt folk som bygger upp samhället, oavsett om vi är födda i Sverige eller har kommit hit från andra länder.

Tänk på det nästa gång någon säger att flyktingar kostar för mycket. Ekonomerna visar ofta inte hela bilden. Kom också ihåg att vi inte förändrar samhället bara genom att diskutera ekonomi. Den verkliga förändringen skapar vi när vi går samman i våra lokalsamhällen och hjälper varandra.