EKN: Vi främjar ansvar och hållbarhet inom gruvsektorn

Det Kalla Fakta-program som refereras till i debattartikeln i ETC nyhetsmagasin (21/9) om gruvor i DR Kongo presenterar felaktig information och undanhåller väsentliga fakta. Gruvdrift är en riskfylld verksamhet i alla länder och i DR Kongo finns svåra missförhållanden kopplat till gruvor. Men beskrivningen av missförhållanden överensstämmer inte med hur det förhåller sig i koppargruvan Kamoa.

EKN (Exportkreditnämnden) har försäkrat en banks lån till koppargruvan Kamoa i DR Kongo. Lånet används för att köpa svensk utrustning. Enligt lånevillkoren ska Kamoa följa internationellt regelverk gällande miljö och mänskliga rättigheter (IFC Performance Standards) och att det görs ska följas upp under hela lånetiden. EKN kan konstatera att Kamoa väsentligen efterlever regelverket och snabbt åtgärdar brister.

De mätningar av vattenkvaliteten som gjorts löpande under många år visar att vattnet inte är hälsovådligt.
Kompensation till de hushåll som har behövt flytta på grund av gruvan har varit i enlighet med regelverket. Hushållen har fått nya bostäder och ny odlingsmark.
Något barnarbete finns inte i eller vid Kamoa. Gruvan är en högteknologisk underjordsgruva. Det förekommer inte heller någon småskalig gruvverksamhet eller mineralletning på Kamoas område.

EKN:s svar på frågorna i debattartikeln:

1. Hur har EKN:s försäkrande av Sandviks och Epirocs risker främjat ansvarsfull, hållbar, export?

Genom EKN:s försäkring har Kamoa i sitt låneavtal åtagit sig att följa internationellt regelverk gällande miljö och mänskliga rättigheter. Det kontrolleras och följs upp under hela lånetiden.

Ett internationellt regelverk med högre krav än nationell lagstiftning, och en kontrollfunktion som ser till att regelverket också efterlevs främjar ansvar och hållbarhet.

2. Hur har de så kallade målkonflikterna analyserats i relation till rapporterna om förgiftat vatten, skador på odlingsbar mark, kränkningar av mänskliga rättigheter, misshandel och dödsfall?

Det fanns inga målkonflikter i affären som krävde avvägningar inför beslut. Påståendena i frågan stämmer inte.

Avseende EKN:s hållbarhetspolicy så innebär den att positiva aspekter för svensk export och hållbar utveckling inte kan uppväga en oacceptabel påverkan på klimat, miljö och människor.

3. Varför väljer EKN, som får in många ansökningar om stöd, att stödja verksamheter som är så djupt problematiska som till exempel försäljningen av maskiner till gruvor i Kongo-Kinshasa?

Avgörande skäl för EKN att säga ja till att försäkra lånet har varit att Kamoa hanterar frågor rörande miljö och mänskliga rättigheter ansvarsfullt. Kamoa har åtagit sig att följa internationella regelverk.

4. Varför inriktar sig inte EKN i stället på att stödja svensk export med uttalade ambitioner att förbättra sociala och ekologiska villkor i exportlandet?

EKN menar att kravställningen som lånet kombineras med bidrar till en ansvarsfull gruvdrift med inbyggd kontroll och uppföljning. EKN försäkrar också exempelvis lån till vattenrening, vattenförsörjning, järnvägar, sjukhus och sol- och vindkraftverk i en stor mängd länder.

Debattartikelns författare frågar också varför EKN sekretessbelägger rapporter och uppgifter: ”Varför denna sekretess? Vad finns att dölja?”. Som myndighet är EKN skyldig att sekretessbelägga enskilda affärs- och driftsförhållanden. Det har således ingenting att göra med att det skulle finnas något att dölja, det handlar om att EKN följer lagen.

Beatrice Arnesson, kommunikationschef, EKN

Svar direkt: "Gruvdriften borde diskvalificeras per definition"

Exportkreditnämnden har svarat på vårt debattinlägg. Svaret har skrivits av EKN:s kommunikationschef och svaret är förstås välskrivet om det betraktas för vad det är: skrivet för att kommunicera ut ett formellt, enkelspårigt, budskap.

EKN ignorerar i sitt svar de uppgifter som vi förde fram och som bygger på lokala vittnesmål som lämnats till Hope for Kinshasa. EKN hänvisar igen till att Kamoa ”ska följa” internationellt regelverk gällande miljö och mänskliga rättigheter. Det är en skillnad mellan ska följa och göra. Vi lägger till att en av huvudägarna till gruvan, Zijin Mining, är svartlistat av etikrådet för första, andra och fjärde AP-fonden. Internationell forskning om greenwashing och whitewashing visar tyvärr igen och igen att det är lätt att bryta mot mänskliga rättigheter och fortsätta att påverka miljön negativt; trots standarder, policys, regelverk. Svaret på våra tre första frågor är icke-svar med detta betraktat.

Vår fjärde fråga kunde ha uttryckts bättre av oss. Vad vi menar är detta: När EKN förbinder sig att stödja verksamheter som gruvdrift så innebär det att mindre stöd kan gå till svensk export med reella möjligheter och uttalade ambitioner att förbättra sociala och ekologiska villkor i exportlandet. Gruvdriften borde diskvalificeras per definition och är en resursförbannelse för Kongo.

Över till vattenfrågan. Varför kan inte EKN anlita andra, och fullt ut oberoende, experter för att genomföra mätningar i området?