Debatt: Egna nätverk kan ge utrikes födda fler jobb

Den svenska sommaren inleddes med kyligt väder och en nedslående rapport från OECD. Rapporten belyser det faktum att Sverige har klarat den ekonomiska krisen relativt väl, men att vi trots stora arbetsmarknads- och utbildningsinsatser inte har lyckats hantera den höga arbetslösheten. Författarna slår fast att bristen på effektivitet beror på ett systemfel där resurser inte samspelar. Föga förvånande drar man slutsatsen att Arbetsförmedlingen behöver bli bättre på att samarbeta och att nuvarande strukturer motverkar nytänkande. Rapporten understryker vikten av att lära sig av goda exempel från andra länder. 

I förra veckan åkte arbetsmarknadsminister Ylva Johansson på studiebesök västerut för att dra lärdom av den kanadensiska etableringspolitiken, väl medveten om att de 15 procent av befolkningen i Sverige och de 21 procent i Stockholms län som är födda utomlands tillhör dem som har svårast att hitta arbete. Kanada är en välfärdsstat med lång tradition av att fokusera på utrikes födda som drivande i tillväxten och där attityden till invandring generellt är positiv i befolkningen. Där finns många goda exempel på hur diasporanätverk genom rådgivning och kontakter stöttar andra med utländsk bakgrund att snabbt etablera sig. Dessa minoritetsdrivna nätverk stärker de nya invånarnas sociala kapital och inflytande över sina egna liv, vilket främjar möjligheten till ett större deltagande i samhällsutvecklingen. Deras expertis spelar också en viktig roll i utformandet av framgångsrika politiska åtgärder. Det är alltså glädjande att Ylva Johansson lämnar den svenska bubblan och öppnar upp för nya, välbehövliga perspektiv.

Men bara politisk vilja räcker inte. Vi i We Link Sweden hävdar att sektoröverskridande samverkan är nödvändigt för att ta reda på hur de minoritetsdrivna nätverken kan främja innovation i det svenska etableringssystemet. Med finansiering från Vinnova startar vi med utgångspunkt i vårt olikhetsfrämjande arbete en förstudie för att kartlägga formella och informella nätverk i Stockholms län. Genom möten mellan dessa och offentliga aktörer ska möjligheter, utmaningar och goda exempel lyftas fram i ljuset av internationella erfarenheter. Ambitionen är att ta fram en pilotmodell för att stärka nätverkens möjligheter att stötta utrikes födda att snabbare etablera sig. I referensgruppen återfinns framstående experter inom integrationsområdet i bland annat Kanada. 

Förhoppningen är att studien ska bidra till ökad förståelse för hur vi kan tillvarata den ovärderliga potential som vårt land så väl behöver. Vår fråga till Ylva Johansson är hur hon efter sin resa tänker gå från ord till handling och utmana de strukturer som håller tillbaka människors kraft och vilja att utveckla sig själva och Sverige.