Debatt: Dra inte undan mattan för den i behov av stöd

Sveriges kommuner och regioner, SKR, har i flera år argumenterat för en förändring i föräldrabalken. Den skulle innebära att anhöriga till personer med personlig assistans inte längre skulle kunna arbeta som både personlig assistent och vara god man. Man menar att kombinationen av uppdrag ökar risken för välfärdsbrottslighet och jäv, samt att den enskilde får sämre assistans. 

Nu överväger regeringen att tillsätta en utredning om detta. Riksförbundet FUB och Riksföreningen JAG förstår att åtgärder behövs för att förhindra välfärdsbrott. Men är målet att insatsen ska bli bättre, så är förslaget direkt kontraproduktivt. 

Det riskerar i stället att försvåra vardagen för våra medlemmar, något som Riksföreningen JAG också påpekat i en skrivelse till socialtjänstminister Camilla Waltersson-Grönwall (M).

Riksförbundet FUB och Riksföreningen JAG anser att en begränsning av den enskildes rätt att välja både assistent och god man står i direkt strid mot funktionsrättskonventionen och syftet bakom reglerna om ställföreträdarskap. Artikel 12 i funktionsrättskonventionen är tydlig – varje person med funktionsnedsättning, oavsett hur omfattande funktionsnedsättningen är, har rätt till självbestämmande. 

Personer med svår intellektuell funktionsnedsättning, IF, kan behöva stöd för att utöva detta självbestämmande. Då är det ofta en förutsättning att det finns anhöriga eller andra i ens närhet som känner personen väl och kan tolka hens sätt att kommunicera. Det är även något som Socialstyrelsen konstaterade i sin rapport till regeringen 2014. SKR:s förslag skulle innebära att hindra de personer som står den enskilde närmast från att antingen ge stöd i egenskap av assistent eller som god man. 

Överförmyndaren kan därmed komma att föreslå en ställföreträdare som inte alls stämmer överens med den enskildes vilja och som saknar nödvändig kunskap, exempelvis om personens sätt att kommunicera.

Anhöriga som kämpar för att ta hand om närstående är ofta en förutsättning för att tillvarata den enskildes rättigheter. Att ta bort möjligheten att vara både god man och personlig assistent riskerar att göra vardagen till en ännu större kamp. Det är människor som lägger all sin tid och energi på att utföra – inte ett, utan två uppdrag – för att ge stöd till personen.

 Att ta sikte på hårt arbetande anhöriga utifrån en felplacerad misstro.

Överförmyndarna borde prioritera andra områden. Bristen på gode män är ett exempel. Det blir vi varse i samtal med våra medlemmar. Enligt SKR:s förslag skulle det bli ännu svårare att få tag i engagerade ställföreträdare. Om inte anhöriga kan vara både assistent och god man, vem tar då uppdraget som god man? Det är till rekryteringen av fler gode män som fokus behöver förflyttas. Att ta sikte på hårt arbetande anhöriga utifrån en felplacerad misstro kommer inte att lösa det problemet. 

Riksförbundet FUB och Riksföreningen JAG får därtill vittnesmål från medlemmar att överförmyndarna sällan ställer kompletterande frågor i samband med årsredovisningen om ställföreträdarens uppdrag i delarna Bevaka rätt och sörja för person. 

Vi menar att överförmyndarna borde komma till rätta med sin tillsyn i dessa avseenden och fokusera på att rekrytera gode män. Överförmyndarens uppdrag är att skydda den enskildes intressen. Det är där tyngdpunkten i uppdraget borde ligga, inte i att rycka undan mattan för en person i behov av hjälp och stöd. 

Riksförbundet FUB och Riksföreningen JAG uppmanar därför regeringen och SKR att tänka om i frågan och släppa detta förslag som varken tjänar den enskilde eller hens anhöriga.