Debatt: Ditt efternamn ska inte avgöra om du får ett hem

Dagens bostadsmarknad styrs av en enkel regel: Fastighetsägaren bestämmer – utan krav på kunskap, ansvar eller erfarenhet. Det har öppnat dörren för att bostäder kan förmedlas utifrån etnicitet och fördomar istället för rättvisa och tydliga villkor. Resultatet är diskriminering som förvägrar många människor deras rätt till bostad och innebär att vi som samhälle misslyckas med att skapa en inkluderande bostadsmarknad. 

För många handlar jakten på en bostad inte bara om ekonomi – utan om att övervinna fördomar och osynliga hinder. Rätten till bostad är en grundläggande rättighet, men hotas av den diskriminering som finns i stora delar av bostadsmarknaden. Vi socialdemokrater gick till val på att vända på varje sten för att motverka segregationen. En av de största stenarna är systematisk etnisk diskriminering på bostadsmarknaden. 

Det är ett allvarligt hot mot samhällsgemenskapen. 

Flera granskningar, bland annat av Diskrimineringsombudsmannen, visar hur fastighetsförmedling i många fall saknar transparens och struktur. I Malmö förmedlas endast en liten andel av hyreslägenheterna via den kommunala bostadsförmedlingen Boplats Syd, medan majoriteten förmedlas av privata aktörer utan tydliga regler. Tyvärr vägleds flera av dessa privata aktörerna av fördomar och stereotyper vid förmedlingen av deras fastigheter istället för förankrade uthyrningsvillkor. 

Detta är inte bara oacceptabelt – det är ett allvarligt hot mot samhällsgemenskapen. 

Liknande problem finns på andra områden. Nyligen rapporterades det i medierna om att poliser med utländsk bakgrund visat att det uppenbart skedde ett etniskt baserat urval i köerna på ett antal nattklubbar. Att dessa klubbar ändå inte blev fällda för detta brott mot diskrimineringslagstiftningen visar hur tandlös sådan lagstiftning kan vara. Diskriminering sker i många samhällssystem, och om Sverige ska upplevas som det goda folkhemmet krävs kraftfulla åtgärder för att motverka detta. 

På bostadsmarknaden innebär detta att vi måste ställa krav på dem som erbjuder något så viktigt som ett hem. Ett förslag är att införa ett slags körkort för fastighetsägare, vilket skulle säkerställa att de har den kunskap och det ansvar som krävs för att förhindra diskriminering. Seriösa fastighetsägare, som upprätthåller en god standard och behandlar alla hyresgäster rättvist, skulle inte påverkas av detta. Det handlar inte om att ställa krav på dem som följer reglerna, utan om att säkerställa att de som diskriminerar och missköter sina fastigheter hålls till svars. 

Förvärvsprövningen fungerade väl och bör återinföras, och säkerställa att bostadsförmedling sker under tydliga regelverk. Det kan till exempel handla om krav att ansluta sig till en offentligt driven bostadsförmedling eller till en privat förmedlare som arbetar lika diskrimineringsfritt som en offentlig förmedling. 

Diskrimineringen på bostadsmarknaden är ett gift som hotar samhällssammanhållningen. Vi kan inte blunda för detta längre. Det är dags att ta itu med problemen på allvar och skapa en rättvis, inkluderande och diskrimineringsfri bostadsmarknad – där alla människor, oavsett efternamn eller etnicitet, ges samma chans till ett hem.