Debatt: Det där andra vi skulle behöva veta om julskinka

Vi ser gång på gång att grisarnas behov åsidosätts samtidigt som branschen gärna talar sig varm om det goda svenska djurskyddet, skriver Camilla Björkbom och Linda Björklund.

Julafton är snart här och maten är en viktig del i firandet. Det kan vara svårt att veta vad vi ska tro på och lyssna till i den våg av märkningar och reklamkampanjer som sköljer över oss. Uttryck som svenskt, antibiotikafritt, glada grisar och knorren kvar klingar vackert som bjällerklang. Men vad betyder det egentligen?

Lagom till första advent publicerade branschorganisationen Svenskt Kött texten ”Allt du behöver veta om julskinka”. Vi får veta att svenskar äter cirka ett kilo julskinka per person och år och det vanligaste är att julskinka äts mellan klockan 11-15 och 16-19 på julafton. Intressant. Men Svenskt Kött glömde det vi faktiskt behöver veta om julskinka: grisarna den kommer ifrån och hur de hade det medan de levde.

Nästan alla grisar hålls instängda hela livet på betonggolv, utan möjlighet att böka i jorden och beta. Det leder till beteendestörningar, som att bita sönder varandras svansar och öron. De flesta hangrisar kastreras utan bedövning och var tionde smågris ges antibiotika mot hälta på grund av de hårda golven. Smågrisarna tas från suggan efter bara en månad, fast de egentligen behöver dia i tre-fyra månader. Trots att grisarna i industrin bara lever sex månader hinner de ändå utveckla magsår, luftvägssjukdomar och ledproblem. På slakteriet bedövas grisarna med koldioxid. Gasen gör ont att andas in och medför kvävningskänslor och panik.

Sveriges djurskyddsregler används i branschens argumentation den ena stunden som en garanti för god djurvälfärd, för att i nästa stund pekas ut som orsaken till dålig konkurrenskraft gentemot andra länder. Djurens Rätt ser gång på gång att grisarnas behov åsidosätts samtidigt som branschen gärna talar sig varm om det goda svenska djurskyddet. Enligt en rapport från LRF och Jordbruksverket gör de svenska djurskyddsreglerna och gamla grisstallar att Sverige tappar i konkurrenskraft. Ett annat problem som tas upp i rapporten är den dåliga efterlevnaden av de EU-gemensamma reglerna för grisuppfödning i många andra länder. För att hänga med övriga EU föreslår den svenska grisbranschen djurskyddsförsämringar. Enligt förslaget till ett så kallat djuromsorgprogram vill grisindustrin fixera suggorna mer än vad som är tillåtet i Sverige idag, ta smågrisarna från suggorna ännu tidigare och hålla fler grisar på oförändrad yta. Detta är vad vi verkligen behöver veta om julskinkan.

Vegetariska rätter är en av de hetaste trenderna på julborden i år, enligt en undersökning från Livsmedelsföretagen. Enligt Djurens Rätts senaste opinionsmätning äter en av tio svenskar vego. Hos vissa livsmedelskedjor har försäljningen av vegoprodukter ökat med fyrtio procent och flera företag satsar på att utöka sitt vegetariska sortiment. Under året var det fler än 10 000 personer som beställde Djurens Rätts vegetariska inspirationspaket. Oavsett vad Svenskt Kött anser att vi behöver veta om julskinka så är det ökade intresset för vego ett tecken i tiden: allt fler är intresserade av att veta vad som verkligen döljer sig bakom skinkan.

Camilla Björkbom, Förbundsordförande, Djurens Rätt
Linda Björklund, Etolog och ansvarig för frågor om djuren i livsmedelsindustrin, Djurens Rätt