Debatt: Det ska löna sig att studera – även för kvinnor

En majoritet av dem som förväntas ha kvar en studieskuld vid 67 års ålder är kvinnor. Ett avskaffande av åldersavskrivning slår därför hårdast mot den grupp som redan har det sämst, skriver flera medlemmar i Fi Studenter.

”Rör inte vårt studiemedel!” har banderollen varit under vårterminen. Regeringens pudel angående ändringar i vårt studiemedel har inte glömts bort bland oss studenter, men tydligen uppe på utbildningsdepartementet. Den 17 juni skickades remisspromemorian ”Avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel” ut. Promemorian har som förslag på att avskaffa åldersavskrivningen av studielån som idag sker vid 67 års ålder. Det kan tänkas som en obetydlig reglering, för vilka är det som har kvar skulden vid 67 års ålder? Den majoritet som har kvar studieskulder vid högre ålder är kvinnor. Detta beskrivs tydligt i promemorians avsnitt om konsekvenser på ”jämställdheten”.

Studiemedlet ska vara utformat på ett könsneutralt sätt. Vi vill hävda att denna ändring vid återbetalning av studiemedel inte alls gör det. En majoritet av dem som förväntas ha kvar en studieskuld vid 67 års ålder är kvinnor. Kvinnor utbildar sig i genomsnitt längre än vad män gör. Kvinnodominerade yrken så som lärare, sjuksköterska och socionomer kräver minst tre års utbildning. Men trots den investeringen i kunskapskapital får kvinnor ändå sämre avkastning av sin utbildning. SACO skrev senast i DN debatt 19/6 att Sverige är det land inom OCED där det lönar sig minst för kvinnor att utbilda sig. På grund av sämre ”avkastning” på kvinnors utbildning är det kvinnor som är majoriteten i kvarvarande skulder i högre ålder. Det är ingen hemlighet att kvinnor tjänar mindre än män för lika arbete. Löneskillnaderna påverkar kvinnors ekonomi genom hela livet. Redan idag ger löneskillnaderna på arbetsmarknaden avtryck i kvinnors pension. Pensionen baseras på livsinkomsten vilket missgynnar kvinnor som grupp konsekvent och pensionssystemet är knappast könsneutralt i resultat av sina konsekvenser.

Det vi ställer oss frågande är nu varför de som har det svårt ekonomiskt ska få det ännu sämre? De som inte kan betala tillbaka sin skuld vid 67 års ålder har antagligen inte en bra pension att betala tillbaka skulden med, vad för pengar ska skulden då betalas tillbaka med? De ekonomiska konsekvenser som promemorian förklarar att statens utgifter minskas 350 miljoner årligen med att slopa avskrivningen. Den kostnad som betalas av statliga medel beskrivs som en förlust. Är det en förlust att fler människor utbildar sig och vi får en mer utbildad befolkning? Vad betyder ett brett kunskapskapital för vår regering? I promemorian ska den individ som inte har råd att betala av sin skuld få ekonomiskt bistånd av kommunernas socialnämnder för att kunna betala tillbaka skulden. Då vi antar att de som kommer behöva betala tillbaka skulden efter 67 års ålder inte har en tillräcklig pension att betala med leder denna ändring av systemet till en mer byråkratisk omväg än så som det ser ut idag. Promemorian beskriver även att ändringsförslaget kommer att leda till mer administration från CSN och kommunerna. Vi ställer oss även här frågande till om vinsten kommer kvarstå när administrationen ska betalas.

Vi är oerhört trötta på de reformer som föreslås för högre utbildning och för studenter. Det ska löna att utbilda sig! Vi i Fi Studenter vill se en förbättring av studiemedlet, inte en försämring eller ändringar som gynnar en viss grupp av studenter. Vi vill se ett studiemedel med bra villkor och där vi som studenter får en rättvis sjukförsäkring. Den sjukförsäkring som studenter har idag är under all kritik. Som student har du 30 karensdagar vid sjukskrivning, du kan inte vara deltidssjukskriven och du återrehabiliteras till arbete, inte till studier. Tar du inte studiemedel har du ingen form av sjukförsäkring alls. Det finansieringssystem som studenter har ska skapa trygga levnadsvillkor. Vi vill att studiefinansieringssystemet ska komma alla till del och möjliggöra för fler grupper att delta i högre utbildning. Vi vill se en översyn av det befintliga studiefinansieringssytemet. Det nya studiefinansieringssystem vi vill se ska utformas så att alla studenter ska ha tillgång till sociala trygghetssystem och även ska kunna kombinera föräldraskap med heltidsstudier. På sikt vill vi att studiefinansieringssystemet ska ersättas med en studielön för att likställas med arbete och ett arbetes förmåner. Vi anser att alla människor har rätt till högre utbildning, oberoende av kön, könsidentitet, ålder, funktionsduglighet, sexualitet, trosuppfattning, hudfärg, etnicitet eller medborgarskap. Det skall löna sig att utbilda sig för alla, även i slutet av livet.

Angelica Kauntz, talesperson Fi Studenter Lund
Sara Kopljar, talesperson Fi Studenter Lund
Linnea Blomdahl, Fi Studenter Lund
Carl Granklint Rask, Fi Studenter Lund
Sanne Petersson Mbow, Fi Studenter Lund
Kajsa Stolt, Fi Studenter Lund
Daniel Kraft, Fi Studenter Lund
Nicklas Bäcker, Fi Studenter Uppsala
Daniela Duchens Harnisch, Fi Studenter Uppsala
Jessica Wågström, ordförande Fi Studenter Stockholm