Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Det goda livet är för viktigt för att överlåtas till marknaden

Före detta partiledaren för brittiska Labour, Jeremy Corbyn, talar på partiets årliga konferens i september 2019.
Före detta partiledaren för brittiska Labour, Jeremy Corbyn, talar på partiets årliga konferens i september 2019. Bild: Foto: TT/AP/Kiirsty Wigglesworth

Dagens ETC

Nyliberalismens bankrutt i coronakrisens spår väcker frågan om hur samhället bör vara organiserat för att stå bättre rustat. En del viktiga svar på denna fråga ges i det program för allmän basservice (Universal Basic Services) som brittiska Labour antog på sin årliga konferens 2019. Det skriver Kerstin Eldh i Nätverket gemensam välfärd.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Programmet med rubriken Rätten till ett gott liv handlar om att avkommersialisera produktionen av det som är livsnödvändigt. Programmet börjar med meningen: ”Vissa saker i livet är för viktiga för att överlåtas till marknaden”. Det handlar inte bara om sjukvård, utbildning och äldreomsorg eller rätten till en bostad.  Det handlar om allt ”som gör det möjligt för oss alla att leva fulla liv och förverkliga vår potential”.

Kulturupplevelser och meningsfulla fritidsaktiviteter betraktas också som livsnödvändiga. ”Ett rikt, tillfredställande och givande liv bör inte vara något som är exklusivt tillgängligt bara för dem som har gott om pengar”, står det i programmet.

Kollektivt tillhandahållna allmänna offentliga tjänster skapar gemensamma upplevelser som för oss samman till ett samhälle. De stärker sociala band och bidrar till vår livskvalitet.

Allmän basservice ökar möjligheterna att ta itu med stora samhällsutmaningar som automatisering och klimatförändringar, menar Labour. Utsläppen från biltrafik minskar till exempel om gratis kollektivtrafik införs. Men Labour ser också andra fördelar: ”På bussar står vi skuldra vi skuldra, ofta bokstavligen, med andra. Det finns utrymme för generositet i liten skala: att resa sig för människor som har större behov av platsen. Det är ett ställe där vi alla lär oss och övar oss i vad det betyder att leva i ett samhälle.”

Allmän basservice bygger en samhällskultur där det sociala syftet har större betydelse än det snäva vinstintresset. Programmet ser en roll för både allmän basservice och riktade kontantbetalningar som arbetslöshetsunderstöd och pensioner i ett progressivt välfärdssystem.

Men hur mycket hälsovård någon till exempel. behöver varierar mycket under livets gång och från person till person på ett sätt som är oförutsägbart. Med tanke på detta skulle resultatet bli ojämlikt om alla fick lika mycket i kontant utbetalning eftersom de med stora behov inte skulle kunna täcka kostnaderna för sin vård.

   Frågan om vad som är mest lämpat för allmän basservice måste beslutas demokratiskt. Offentlig service passar bäst för varor och tjänster vars kvalitet är objektiv och inte en fråga om personlig smak. I sjukvården vill de flesta ha samma sak: tillgång till bästa medicin levererad på ett medkännande och professionellt sätt. 

För mat eller kläder gäller dock, att så snart som det når över en grundläggande nivå, kommer olika människor att visa sig att ha väldigt olika smaker, preferenser och önskningar. Den offentliga sektorn har inte lika lätt att tillgodose dessa behov.

Programmet för Allmän basservice sätter inte någon självklar gräns för hur långt principen "gratis att använda" borde sträckas, annat än där vi som samhälle sätter den.  Den sista meningen i Labours program för allmän basservice lyder: Ännu en uppgift för arbetarrörelsen och Labour är att utvidga vår egen fantasi, så att vi kan sträva efter att kräva allt högre standard för vad som räknas som ett rikt och meningsfullt liv.