Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Det går att göra heltid till norm utan att tumma på arbetsvillkoren

Ett framgångsexempel på hur lyckat det kan bli när visstids- och timanställningar minskas är enligt debattören Botkyrkas städservice, där 56 procent av personalen hade heltidstjänster 2011, en siffra som tre år senare hade ökat till 87 procent.
Ett framgångsexempel på hur lyckat det kan bli när visstids- och timanställningar minskas är enligt debattören Botkyrkas städservice, där 56 procent av personalen hade heltidstjänster 2011, en siffra som tre år senare hade ökat till 87 procent. Bild: Bild: Janerik Henriksson/TT

Dagens ETC

Det är hög tid att politiker och andra besluts­fattare ser verkligheten i vitögat och inser att det inte går att locka människor till de viktiga välfärds­yrkena genom att erbjuda usla arbets­villkor, skriver Mats Einarsson (V), kommunalråd i den rödgrönt styrda kommunen Botkyrka.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Tidningen Arbetet har gjort en genomgång av hur det går med löftesuppfyllelsen när det gäller rätt till heltid i landets kommuner. Resultatet är inte upplyftande. I de 136 kommuner som utlovar rätt till heltid är det i genomsnitt bara 63 procent av de anställda som faktiskt har en heltidstjänst. Kvinnor – för det är framför allt kvinnor det gäller – får även fortsättningsvis vända på slantarna och jaga timmar för att få ekonomin att gå ihop. Jämställdhetsarbetet går alltför långsamt framåt.

Men det går att komma längre snabbare, och särskilt svårt är det inte heller. Det är Botkyrka kommun ett exempel på.

I Arbetets granskning sticker fyra kommuner ut, i och med att över 80 procent av de anställda där har en heltidstjänst. Botkyrka är en av dessa kommuner. Vad som inte framgår av granskningen är att vi i Botkyrka dessutom genomför heltidsreformen utan att tumma på arbetsvillkoren i något annat avseende. För så har vi ju vant oss vid att det ser ut: när kommunen ska erbjuda en sysselsättningsgrad som går att leva på, så blir det till priset av sämre villkor i övrigt. Delade turer. Fler otrygga visstidstjänster.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Delade turer – alltså långa arbetsdagar med flera timmars obetald tid mitt i passet – sägs ofta vara oundvikligt när man ska införa rätt till heltid. ”För att få schemaläggningen att gå ihop”, brukar det heta. Det är struntprat. Och dessutom korkat struntprat, om man är det minsta bekymrad över den existerande och växande personalbristen inom vård- och omsorgssektorn.

Det är hög tid att politiker och andra beslutsfattare ser verkligheten i vitögat och inser att det inte går att locka människor till de viktiga välfärdsyrkena genom att erbjuda usla arbetsvillkor. Det är dags att kasta de delade turerna på historiens skräphög.

Botkyrkamodellen för att få till stånd heltid som norm ser annorlunda ut än i många andra kommuner. Vi har tagit ett helhetsgrepp, för att undvika att hamna i de fallgropar som många andra kommuner riggat åt sig. Vi inför inte delade turer och vi har bestämt oss för att de otrygga visstidsanställningarna inte ska få öka. ”Kommunen ska erbjuda heltidsanställning till alla som önskar det. Antalet timanställningar och andra visstidsanställningar ska minimeras” har vi slagit fast i kommunens mål- och budgetdokument.

Ett framgångsexempel på hur lyckat det kan bli är kommunens städservice, där 56 procent av personalen hade heltidstjänster 2011, en siffra som tre år senare hade ökat till 87 procent. Detta samtidigt som man lyckades omvandla flera visstidsanställningar till tillsvidaretjänster. En bonuseffekt var att sjukskrivningarna samtidigt minskade.

Men nog med skryt. Lite självrannsakan är nödvändig, även hos oss. Inte heller i Botkyrka har heltidsreformen gått så snabbt att genomföra som vi önskade och trodde. Även om vi ligger långt över genomsnittet ser vi 80 procent som ett lägre resultat än vi hade tänkt oss vid det här laget. Problem som ett icke-funktionellt schemaläggningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen har saktat ner processen. Det tar vi itu med nu.

Det gäller också att inte nöja sig med att bara erbjuda heltid och rycka på axlarna om somliga tackar nej. Man måste fråga sig varför. Är det svårigheten att orka med heltidsjobb och hemarbete som ställer till det? Är arbetsbelastningen för hög? Den som menar allvar med att arbetsmarknaden ska vara jämställd kan inte nöja sig med löften på papper. En heltidsreform värd namnet kräver handling.