Debatt: Det fria skolvalet blir en annans ofrihet

Åtskilda men lika är inte tillräckligt. Ett skolsystem där enskilda skolor blir homogena grupper utifrån klass eller etnicitet kommer alltid att vara orättvist, oavsett hur mycket man omfördelar resurserna i efterhand.

Ett av de största problemen i dagens skola är skolsegregationen, vilket tar sig uttryck inte minst i Göteborg.

IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, visade redan 2015 att det fria skolvalet har ökat skolsegregationen i Sverige. Därtill visade de att segregationen mellan elever i årskurs 9 med svensk respektive utomnordisk bakgrund har ökat mer i de kommuner där valet till fristående skolor är mer utbrett. Dagens fria skolval är alltså inte lösningen på segregationen, det är en del av orsaken.

Det marknadsbaserade skolvalet bidrar till segregationen genom att i praktiken sortera bort elever med sämre förutsättningar och större behov. De elever som har goda förutsättningar genom sina föräldrar samlas därför på vissa skolor, medan elever med större behov ofta blir kvar på andra skolor. Det gör att välbärgade och initierade föräldrar kan skriva in sitt nyfödda barn till kön på Samskolan redan när de åker hem från BB. Andra barn hamnar på närmsta skola, oavsett kvalité. 

Socialdemokrati handlar om att garantera alla individers frihet genom kollektiva medel. Därför har vi som samhälle ett ansvar för din rätt till en bra utbildning. Barn har olika förutsättningar när de sätter sig i skolbänken för första gången. Vissa kommer naturligt sätt behöva mer stöd och hjälp från skolan när andra får det av sina föräldrar.

Därför blir det djupt orättvist när alla med behov av extra hjälp hamnar i en skola medan de som inte behöver det hamnar i en annan. Oavsett hur mycket pengar man än skulle kunna omfördela i teorin så kommer det vara orättvist i praktiken.

Det klassiska domstolsavgörandet i Brown v. Board of Education blev år 1954 startskottet på den amerikanska medborgarrättsrörelsen. Den tyngsta slutsatsen utav det rättsfallet var att principen ”separate but equal” (åtskilda men lika) aldrig kan vara rättvist och “segregerade skolor till sin natur inte är likvärdiga”.

I teorin var tanken att kvalitén på servicen som gavs till mörkhyade skulle motsvara den som gavs till vithyade. Men i praktiken diskriminerades de mörkhyade ständigt och fick aldrig tillgång till en standard som kunde jämföras med de vitas.

Idag står vi inför risken att det svenska skolsystem utvecklas på liknande sätt. Det fria skolvalet minskar individens frihet, samtidigt som det segregerar samhället utifrån klass och etnicitet.

Det innebär att även om Göteborg nu inför central skolnämnd, och börjar fördela pengar mer aktivt till utsatta skolor, så kommer systemet fortfarande vara orättvist så länge man inte också gör något åt klassammansättningarna.

För att öka likvärdigheten och höja kunskapsresultaten för alla behöver det nuvarande systemet ersättas med ett integrerande skolval. Den övergripande urvalsprincipen för grundskolan ska vara att varje skolenhet ska ha en så blandad elevsammansättning som möjligt.

Det fria skolvalet har ett inneboende fel i sin arkitektur – möjligheten att välja delas inte lika av alla. I framtiden ska ingen skola kunna välja bort en elev för att den riskerar att bli en dålig affär, och ingen elev ska behöva välja bort en skola för att den inte håller måttet.

Det fria skolvalet måste reformeras. Ett skolval som särar på elever utefter etnicitet och klass kommer aldrig vara rättvist, oavsett hur mycket pengar man omfördelar i efterhand.