Hoppa till innehållet

Vård

Debatt: Det finns stora brister i V:s syn på vården

Dagens ETC

Kan det vara så att man bara fortsätter att hälla vatten i ett läckande kärl? Det är precis det Kristdemokraterna hävdar, och att Vänsterpartiet saknar ett helhetsperspektiv

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Det är hög tid att granska Vänsterpartiets syn på vården. Deras konstanta lösning verkar vara att bara ösa in mer resurser, trots att problemen kvarstår och trots historiskt höga anslag till sjukvården. Kan det vara så att man bara fortsätter att hälla vatten i ett läckande kärl? Det är precis det Kristdemokraterna hävdar, och att Vänsterpartiet saknar ett helhetsperspektiv, vilket deras artikel i Dagens ETC (22/4) tydligt illustrerar. 

Där upprepar de återigen sitt mantra om mer resurser. Kristdemokraterna insisterar istället på att verklig förändring kräver både ökade resurser och strukturella förändringar. Det nuvarande systemet med 21 olika regioner som styr vården måste reformeras.


Kristdemokraterna har en klar förståelse för den allvarliga, men temporära, ekonomiska utmaningen i Region Stockholm. Samtidigt går det ekonomiska läget inte att jämföra med den permanenta krisen på 90-talet, som Vänsterpartiet tenderar att göra. Tillfälliga kostnadsökningar på grund av inflationen och stora pensionsavsättningar har satt sin prägel på regionernas ekonomi. Det är regionernas ansvar att hantera denna situation. Samtidigt är det rimligt att regeringen stöttar med medel för att undvika massuppsägningar, vilket man har gjort vid flera tillfällen.


Ökade resurser är emellertid inte den enda lösningen. Redan nu ligger anslagen till vården på höga nivåer. På bara fem år har anslagen ökat med 44 procent. Under 2024 uppgår statens anslag till cirka 72 miljarder kronor, exklusive medel kopplade till pandemin. Detta kan jämföras med cirka 50 miljarder kronor 2019.


För att de ekonomiska insatserna ska ge önskad effekt krävs även strukturella förändringar. Vården behöver reformeras för att öka kapaciteten och minska vårdköerna. Det är därför glädjande att se hur regeringen har intensifierat det arbetet. 

Det är Kristdemokraterna som leder förändringen av sjukvården.

Ett konkret exempel är inrättandet av en effektivitetsdelegation, som stöder regionerna med strukturåtgärder genom statliga medel. Regionerna kan ansöka om medel under stränga krav på återrapportering och uppföljning.



Många reformer återstår men det går redan nu att säga att det är Kristdemokraterna som leder förändringen av sjukvården genom en politik som både tillför resurser och förbättrar systemet. Många valde att rösta på Kristdemokraterna för just vår sjukvårdspolitik, och de förändringar som nu sker har brett stöd.

Att bara skrika efter mer resurser, som Vänsterpartiet gör, räcker inte.