Debatt: Det finns inget surrogatmödraskap där inte kvinnor utnyttjas

Den senaste tiden har vi i media kunnat se en stigande normalisering av surrogatmödraskap. Surrogatmödraskap handlar i de allra flesta fall om att ett rikt, ofta västerländskt och heterosexuellt par blir ett barn rikare genom att utnyttja en fattig kvinnas kropp. Det kallas, med ett finare ord, kommersiellt surrogatmödraskap. För någon som respekterar kvinnors rätt tills sin egen kropp och förstår varför en kvinna med ett välbetalt jobb och ett tryggt liv aldrig kommer att föda någon annans barn mot betalning är det tydligt att kommersiellt surrogatmödraskap är förkastligt.

Det senaste heta ämnet är att istället vara för altruistiskt surrogatmödraskap, det vill säga när man bär ett annat pars barn utan betalning. Visst kan man prata om ‘altruism’ och slänga sig med fina ord om hur kvinnor kan hjälpa kvinnor. Surrogatmödraskapsförespråkarnas favoritposter är den goda kvinnan som hjälper sin infertila syster, men faktum – svart på vitt – är att det bara är 0,2 procent av surrogatgraviditeter som görs av kvinnans syster. Faktum är att surrogatmödraskap, med fina ord eller fula, är ett utnyttjande av en kvinnas kropp till förmån för de som köpt den.

Att vara emot surrogatmödraskap handlar inte om att vara emot frihet eller att vara bakåtsträvande. Det handlar inte heller om att inte vilja bevilja HBTQ-pars rätt till barn, som Moderaternas Kristersson och Reinfeldt vill antyda i sin debattartikel “Surrogatmödraskap – en fråga om frihet” publicerad på Aftonbladets debattsida 2/8-19. Det handlar om att det är avskyvärt att tycka att man ska ha rätten att hyra en kvinnas kropp till förmån för sina egna önskningar. I samma debattartikel skriver Kristersson och Reinfeldt att det är ett beslut som “måste bygga på frivillighet och ömsesidig respekt” – men vi ställer oss snarare frågan om hur mycket respekt man visar en annan människa när man befinner sig i en process av att köpa hennes kropp.

Att ha barn är inte en rättighet. Det är inte att likställa med rätten till rent vatten eller rätten till utbildning. Vad som däremot är en rättighet är rätten att få bestämma över sin kropp, vilket inte på något sätt är förenligt med surrogatmödraskap – inte med kommersiellt surrogatmödraskap, men lika lite med altruistiskt surrogatmödraskap.

Alla starka argument mot kommersiellt surrogatmödraskap borstas lätt bort genom ett förtydligande om att det är altruistiskt surrogatmödraskap man är för. Men sanningen är att inte ett enda av problemen med kommersiellt surrogatmödraskap försvinner när surrogatmödraskapet blir altruistiskt. Det kan aldrig garanteras att kvinnan som ska bära barnet inte fått utstå någon typ av påtryckningar. Det kan handla om “gåvor”, sociala påtryckningar eller pengar under bordet.

Även om det officiellt sker utan betalning, förändras inte det faktum att kvinnan måste överlämna rätten till sin kropp under och även efter graviditeten. Rätten till abort försvinner, en rätt som vi kan se står under dagsaktuellt hot, när barnet i ens mage de facto tillhör någon annan. Bilden av att altruistiskt surrogatmödraskap kan kallas “värdmödraskap”, att kvinnan endast är en värd som bär någons barn tills förlossningsdagen, stämmer inte med verkligheten. En graviditet är inte att baka en kaka, livmodern är ingen ugn man kan stänga av och på. En graviditet innebär i bästa fall en enorm påfrestning för kvinnans kropp under och efter graviditeten och i värsta fall döden.

Att det kryllar av kvinnor som utan betalning kan tänka sig bära en annan människas barn är dessutom en falsk bild. Väldigt sällan har det skett en demonstration, skrivits en debattartikel eller höjts röster från kvinnor som faktiskt och uttalat vill vara surrogatmammor. I debattartiklar som förespråkar surrogatmödraskap är det aldrig sin egen önskan att vara surrogatmamma man slåss för - det är alltid någon annan, en helig och osjälvisk syster, en icke-existerande genomgod helgonfigur som dessutom inte tycks kunna skadas av en graviditet eller förlossning. Att tillåta altruistiskt surrogatmödraskap hade alltså inte tillåtit tusentals kvinnor som är ivriga att bära någon annans barn att äntligen få göra det. Det som det däremot hade lett till är normaliseringen av handeln med kvinnors kroppar och till att fler människor skulle vilja använda sig av en annan kvinnas kropp för att få barn. Att en ökad efterfrågan på något som inte finns dessutom brukar generera en svart marknad är ingen svår slutsats att dra.

Så oavsett vilket typ av surrogatmödraskap det handlar om kvarstår faktumet att kvinnors kroppar används som maskiner. På ena sidan av processen pumpas pengar och sperma in, och på andra sidan hittar vi ett barn som kommit till för att någon betalat och ännu en utnyttjad kvinna.