Debatt: Det blir en svår jul för många barn i Sverige

”Då vår ekonomi har drastiskt ändrats så har vi inte några pengar över för något förutom grunden. Det hade varit trevligt att överraska barnet med en present. Tack på förhand för er tid.”

Citatet är hämtat ur en av alla ansökningar som just nu strömmar in till Majblomman. Under vintern behövs varma kläder och skor. För vinteraktiviteter krävs skridskor, skidor och pulkor, och oavsett om man firar jul eller ej så vill alla barn kunna komma till skolan efter lovet och berätta om aktiviteter, familjefester och godsaker. 

Alla barn har rätt till en skälig levnadsstandard relativt det samhälle de lever i. Det framgår tydligt av Barnkonventionen som varit svensk lag sedan 2020. Ändå växer barn i Sverige upp i hushåll i stor ekonomisk utsatthet. Våra tre organisationer arbetar på olika sätt med barn i dessa familjer varje dag. Därför vet vi hur svårt många barn och föräldrar just nu har det. 

December är alltid en månad med stora behov, men 2023 blir det svåraste året på mycket länge. Det kan våra tre organisationer redan nu slå fast.

Enligt SCB har livsmedelskostnaderna ökat med nästan 25 procent senaste två åren. 

Numera är det inte bara familjer med de absolut lägsta inkomsterna som har det svårt. Det är även tufft att få ekonomin att gå ihop för många grupper med jobb, till exempel ensamstående mammor inom kvinnodominerade yrken där lönenivåer släpar efter och där ofrivilliga deltider ofta är en realitet. 

Den senaste enkäten bland Majblommans volontärer bekräftar tendensen: sedan tidigt 2022, då inflationen kopplade greppet i synnerhet om svaga, söker ensamstående och andra stöd till sina barn för basala saker. 100 kronor till en mössa. 250 kronor till en julklapp så att barnet får öppna något på julafton.

Svenska Röda Korset har under året kartlagt de största humanitära behoven i alla län i Sverige. Resultatet visar tydligt att fler och fler söker sig till civilsamhällets organisationer för att få hjälp med det mest grundläggande, som mat och kläder. En av de grupper som har det allra svårast är ensamstående föräldrar. Samtidigt visar kartläggningen att Socialtjänsten upplevs som mer otillgänglig och restriktiv, vilket bidrar till att civilsamhällesorganisationer får ta ett orimligt stort ansvar för människors vardag och välbefinnande.  

Rädda Barnen möter i sin verksamhet barn och föräldrar som berättar om svårigheterna att få ekonomin att gå ihop i vardagen. I Rädda Barnens verksamheter synliggörs ojämlikheten av barns möjlighet till meningsfull fritid. I områden där många hushåll har låga inkomster har majoriteten barn inte någon sport- eller kulturaktivitet efter skolan eftersom hushållen måste prioritera det allra nödvändigaste.  

Att ge barn möjlighet att delta i kostnadsfria idrotts- och fritidsaktiviteter mildrar konsekvenserna av den isolering som barnfattigdom ofta leder till.

Sverige är ett välfärdssamhälle som trots dyrtider fortfarande har mycket kraft kvar. Civilsamhället fortsätter att ta sitt ansvar. Men hela samhället måste hjälpa till. Vi efterlyser konkreta och kraftfulla grepp från såväl regering som näringsliv för att sluta den bekymmersamma klyfta som finns mellan barn i Sverige. Årets julklapp bör vara att se till att fattigdom inte är ett hinder för barns rättigheter och ekonomiska jämlikhet. 

Detta är våra förslag för en barndom fri från fattigdom:

• Höj barnbidraget och se till att det även kommer familjer med försörjningsstöd eller löneutmätning till godo.

• Höj och räkna upp försörjningsstöd och dagersättning i förhållande till levnadskostnader.

• Genomför avgiftsfri kollektivtrafik och kostnadsfria fritidsaktiviteter för rätten till en meningsfull fritid.

• Det bör vara obligatoriskt för alla skolor att erbjuda skolfrukost till barn och ungdomar.