Debatt: Det behövs ett klimatlyft för alla lärare i Göteborg

Klimatförändringarna är vår tids ödesfråga. De påverkar nu och långt in i framtiden. Av naturliga skäl är många barn och unga engagerade i klimatfrågan, och många känner också oro. Hur ser deras framtid ut? Vilken värld kommer vi vuxna kommer att lämna över?

Enligt en undersökning utförd av organisationen Våra barns klimat och Novus är drygt hälften av barn och unga oroliga för framtidens ­klimat och miljö. Nästan hälften säger att de känner hopplöshet.

I läroplanerna för skola och förskola finns ett uppdrag att under­visa om klimatfrågan. Men det är inte helt enkelt. Klimatfrågan är ett komplext område, med många begrepp och samband som kan vara svåra att förstå. I lärarbarometern 2021 framkom att lärare vill prata mer om klimatet, men exempelvis rädslan att skapa oro hos eleverna hindrar dem. Den oron är säkert befogad, men undervisningen kan också hjälpa de unga att hantera sin oro. Då fungerar det inte att fyra av fem lärare anser att de får otillräckligt stöd från skolledningen när det gäller klimatkompetens.

Våra barns klimat lyfter tre om­råden inom vilka lärare och förskollärare behöver stärka sin kompetens;

• Lärande: Lärare behöver en god faktagrund och goda möjligheter att utveckla sina kunskaper.

• Mående: Lärare behöver rustas för att möta ungas känslor kopplade till undervisningen och till konsekvenserna av ett förändrat klimat.

• Handling: Lärare behöver utbildning i hur de kan stötta de unga till framtidstro och handlingskraft.

En amerikansk forskningsöversikt från 2020 visade att elevers lärande gynnas av reflekterande diskussioner, forskarmöten, bemötande av felaktiga uppfattningar samt kontakt med lokala klimatprojekt. Framgångsrika strategier som lyftes var att undervisningen ska vara personlig, relevant och meningsfull för eleverna, och aktiviteterna ska utformas för att engagera.

I samhällsdebatten om klimatförändringarna försöker vissa tona ner vikten av frågan. Politisk och social identitet har ibland stor inverkan på elevers inställning. Det finns till exempel studier som visar en koppling mellan konservativ ideologi, acceptans av ojämlikhet och klimatförnekelse. I några studier fram­träder en skillnad mellan pojkar och flickor, där flickor uttrycker mer oro för klimatet.

Skolan behöver därför ge alla elever en god faktagrund och ett vetenskapligt förhållningssätt så att de kan möta klimatfrågan med klarsyn.

Miljöpartiet vill förbättra stödet till lärare så att de får tillräcklig klimatkunskap och kan möta ungas oro i samband med undervisningen. Vi kallar det ett klimatlyft för Göteborgs lärare.