Debatt: Det är dags för politikerna att agera mot sexuellt våld

Sommarens musikfestivaler är igång, likaså debatten kring sexuellt våld och ofredande som begränsar flickors och kvinnors handlingsutrymme. Det är hög tid för oss politiker runt om i Sveriges kommuner att agera mot den machokultur som gör att tjejer och kvinnor fråntas rätten till sin egen kropp.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Vi läser om övergrepp på festivaler, fullbordade våldtäkter mitt i publikhavet, män som filmar flickor som kissar och sexuella trakasserier vid toaletter. Fenomenet är inte nytt. Kvinnor och flickor suckar, känner igen sig och förbereder sig på att undvika män i grupp, på att leta säkraste vägen hem när det är mörkt.

Polisen har lanserat kampanjen #tafsainte för att uppmärksamma sexuella trakasserier. Armband utformade som avspärrningsband signalerar ”Stopp, här är det avspärrat!”. Intentionerna är goda och viljan att sätta fokus på problemet lovvärd, men det är inte oproblematiskt att be om att bli respekterad. Som att det inte ska vara självklart!

Att vi fortfarande har en situation där skulden läggs på tjejer, när vi vet att 98 procent av förövarna är män, är skamligt. Många röster har höjts för att det är unga killar och män som behöver göra upp med det sexualiserade våldet – att det är männen vi ska rikta fokus mot.

Civilsamhället agerar. Nu är det politikens tur. Runt om i Sveriges kommuner behövs satsningar på att bryta destruktiva maskulinitetsnormer och sätta stopp för våldtäkter och begränsande av tjejers och kvinnors vardag. Vi hade gärna sett kampanjen #jagtafsarinte med ett armband riktat till unga män, för att göra ett tydligt ställningstagande mot sexuella trakasserier och för unga tjejers trygghet och säkerhet. Vi måste börja med mäns och pojkars beteende med fokus på mansrollen och de normer och värderingar vi får pålagda oss utifrån kön. Här kan vi som politiker göra mycket för att i grunden förändra strukturer som gör att män tar sig rätten över andras kroppar. 

I Stockholms stad har vi bland annat:

• • Förstärkt arbetet mot kränkande behandling och trakasserier i skolan och fritidsverksamheten. Ett särskilt fokus ska läggas på nätkränkning och sexuella trakasserier med kurser i normkritisk pedagogik och skoljuridik för lärare och skolledare
• • Anställt en trygghetskordinator som specifikt ska arbeta mot sexuella ofredanden. Alla elever i årskurs åtta få ta del av information om samtycke för att bidra till en långsiktig attitydförändring
• • Bjudit in civilsamhället för att diskutera maskulinitetsnormer och hur vi kan inkludera fler män i arbetet mot sexuella trakasserier
• • Tagit initiativ till en satsning på ungas egen organisering för att stärka kunskaperna om sina egna och andras mänskliga rättigheter samt om feminism och antirasism

En revolution för att sätta fokus på maskulinitetsnormer är igång i civilsamhället, men politiken ligger efter. Det är dags för oss beslutsfattare – på såväl lokal som nationell nivå – att axla ansvaret kring sexuellt våld, för att män gemensamt ska kunna sätta stopp för den machokultur som begränsar alla, oavsett kön.