Debatt: Det är dags att skaka om den konservativa byggbranschen

Den svenska byggsektorn präglas av höga kostnader, ett fåtal dominerande aktörer och svårigheter att i större skala ställa om till ett hållbart cirkulärt byggande. Följden blir dyra bostäder, försummad kvalitet och flaskhalsar i kompetensutnyttjandet.

Tre bolag är i särklass störst på den svenska byggmarknaden: Peab, Skanska och NCC. Bristen på konkurrens ger utrymme för större vinstmarginaler samtidigt som den stora efterfrågan driver upp prisnivån.

Enligt Statistiska centralbyrån har produktionskostnaden för flerbostadshus i Sverige under perioden 1998–2019 ökat med 185 procent, till 42 870 kronor per kvadratmeter, samtidigt som branschens potential när det gäller klimatomställningen inte utnyttjas. Enligt Boverket stod bygg- och fastighetssektorn för 19 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser 2017.

Byggbranschen skulle vinna på nya samarbetsformer, att föra samman rätt människor och ge dem möjlighet att utveckla och ta ansvar för sina idéer.

Samägda bolag är en etablerad ägarform i andra branscher. I ett sådant företag kan olika aktörer bidra med sina nyckelkompetenser – såsom kapital, kontaktnät och teknisk innovation.

I de flesta kommuner är det idag svårt för oetablerade aktörer att få tillgång till markreservationer, ibland kan det exempelvis finnas krav på ett befintligt bostadsbestånd. Det är också svårt för mindre aktörer att utföra bostadsrättsprojekt på grund av dess framtunga finansiering och bankernas allt hårdare krav.

Kaminsky Arkitektur har hittills genomfört ett knappt tiotal byggprojekt i joint venture-format. När vi är med och äger ett projekt har vi möjlighet att gå ett steg längre både arkitektoniskt och hållbarhetsmässigt. Vi kan själva styra risk och avkastning och följa bygget från start till mål.

I Gustavslund i utkanten av Helsingborg står tolv nybyggda radhus. Där har vi samarbetat med Melltorp Fastigheter och Gicon och kunnat förfina designen längs vägen.

Tegel är en central ingrediens i Helsingborgs arkitektur och historia. Radhusen bygger vidare på den traditionen, både i form och materialval. Varje hus har en egen atriumgård i soligt västerläge och garaget kan öppnas både mot gatan och atriumgården (och därmed även användas som matsal eller dansbana för trädgårdsfesten).

För en arkitekt är det utvecklande, och stimulerande, att arbeta i joint venture-format eftersom man lär sig mer om helheten i processen. En kunskap man sedan kan ta med sig till andra projekt där man verkar som konsult.

Sverige har den högsta byggkostnaden i EU. I Eurostat Byggkostnadsindex 2016 – som omfattar allt från anläggningsarbeten, kontor, offentliga miljöer till bostäder – låg Sverige 66 procent över genomsnittet för hela EU.

EU-länderna har förvisso ­olika förutsättningar när det gäller byggande och att jämföra kostnader är därför inte helt enkelt, men det går ändå inte att bortse från att man i exempelvis Tyskland kan bygga 25–30 procent billigare än vad vi gör i Sverige.

Tittar man enbart på bostäder har Sverige nio procentenheter högre byggkostnad än Finland, 23 högre än Holland och 43 respektive 52 procentenheter högre än Belgien och Storbritannien (Eurostat, 2018).

Enligt Boverkets rapport ”Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn” (2018) kostar dessutom byggskador och slöseri omkring 100 miljarder i Sverige varje år.

Mycket, enligt rapporten, på grund av brist på motivation och engagemang.

Med nya samarbetsformer kan byggpriserna sänkas på en rad sätt; nya aktörer vågar pröva nya lösningar, mindre bolag har lägre avkastningskrav och inte lika stora overheadkostnader och sist men inte minst när aktörer som drivs av andra incitament än enbart vinstmaximering agerar byggherrar kan man acceptera lägre marginaler.

I varje projekt samarbetar vi med etablerade partners inom projektutveckling, byggnation och finansiering. Det gör projekten mer realistiska än de som byggs enbart av arkitekter i egen regi.

Vi har också långa relationer med våra samarbetspartners, i flera fall har vi arbetat tillsammans i snart ett decennium, och har skaffat oss särskilt god erfarenhet av att genomföra radhusprojekt i BRF-­format med en hög arkitektonisk och hållbarhetsmässig profil.

I Lilla Edet och Gnesta har kommunerna varit så nöjda att
de har tilldelat oss fler markområden, kanske det bästa beviset på att denna nya samarbetsform fungerar och är uppskattad.